Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Två utvisningshotade hämtades på sjukhus

Foto: Olle Sporrong, Pontus Lundahl/Scanpix
Rikspolisstyrelsen hävdar att polisen ”i princip aldrig” hämtar personer som ska utvisas på sjukhus. Men bara under de senaste två månaderna har polisen gått in på sjukhus och hämtat en afghansk tonåring samt en djupt deprimerad kvinna.

Den 16 januari hämtade polisen en afghansk tonåring inne på vuxen­psykavdelningen på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Hur vanligt är det att patienter hämtas av polisen på S:t Görans sjukhus?

– Jag känner till ett par fall under det senaste halvåret. Vi är skyldiga att tala om när en person är färdig­behandlad, säger Andreas Carlborg, sektionschef för vuxenpsykiatrin vid S:t Görans sjukhus.

I fallet med den unge afghanen skriver polisen dagen före utvisningen, i en handling som DN tagit del av, att en läkare på sjukhuset ”uppger att X finns under ständig övervakning på grund av självskadebeteende”.

Ett par veckor tidigare hade tonåringen vårdats på en barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning.

Hur avgör man om en så ung patient är färdigbehandlad?

– Rent allmänt kan jag säga att dessa patienter är så desperata och befinner sig i en förtvivlad situation. Men självmordsbenägenhet som är relaterad till en utvisning är ingenting som vi kan bota, säger Andreas Carlborg.

I dag skiljer sig såväl polisens arbetssätt som sjukvårdens bedömningar runt om i landet. DN har talat med flera sjukhus i Skåne. Här säger ansvariga att polisen aldrig har hämtat någon som är inlagd på en avdelning.

– Ett sådant intrång hade jag starkt vänt mig mot, säger över­läkare Björn Axel Johansson vid barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne.

När en afghansk pojke på permission från Bups akutavdelning i Malmö togs av gränspolisen förra året var Björn Axel Johansson kritisk.

– Patienten var under pågående behandling och fråntogs bland annat rätten till ett utskrivnings­samtal och eftervårdsplanering, säger han.

Går det att skilja på psykiskt sjuka respektive friska personer som är självmordsbenägna efter ett utvisningsbeslut?

– Bland de ensamkommande flyktingbarnen är det som regel fler faktorer än utvisningshotet, till exempel ett samtidigt posttraumatiskt stressyndrom som bidrar till en ökad självmordsbenägenhet, säger Björn Axel Johansson.

Den 1 mars, när debatten om reglerna för polisens arbete var som hetast, hämtades en kvinna tidigt på morgon på Säters sjukhus där hon behandlades för depression och uttalad självmordsönskan. Röda korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström har kritiserat utvisningen då kvinnans barn samtidigt hämtades i sina familjehem.

Lena Mallon var läkaren på Säters sjukhus som hade kontakt med polisen.

– Det här är bedrövligt. Men jag måste hålla isär min yrkesroll och min personliga uppfattning.

– Jag har varit med om det här vid tre tillfällen. För mig som läkare är det en konstig situation. Jag gör så gott jag kan för att vårda. Samtidigt ingår det i min yrkesroll att svara på frågan om någon är transportabel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.