Nästan på dagen fyra år efter att Fadime Sahindal brutalt mördades av sin far i Uppsala hördes åter hennes röst i riksdagens andra kammarsal.

- Ingen ska behöva gå igenom det jag gått igenom. Vänd inte de unga flickor som behöver stöd ryggen. Tack för att ni lyssnade.

Så sa Fadime i ett anförande i samma sal bara två månader innan sin död. Om hon varit med på fredagen skulle hon sannolikt känt sig stolt över det engagemang som frågan om hedersrelaterat våld väcker - men också oro över att det ändå händer så lite konkret.

Under seminariet "Hedersrelaterat liv - ett hot mot integration och brott mot mänskliga rättigheter" haglade i går enskildas och organisationers krav på ändrad lagstifning, så väl vad gäller brottsbalken som socialtjänstlagen. I dag har polisen att använda sig av juridiska verktyg som olaga hot, tvång och misshandel när misstänkta fall av tvångsäktenskap utreds, men risken finns att alla situationer inte täcks är stor. Den 20 december beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över hur en ny lag skulle kunna utformas. Varken integrationsminister Jens Orback (s) eller justitieminister Thomas Bodström (s) tvekar:

- Vi är för att tvångsäktenskap ska ses som ett särskilt brott. Vi vet att lagstifning är normgivande och tror att det kan ge så väl polis som allmänhet större möjligheter att agera i de här fallen, säger Thomas Bodström.

Men utredningen ska inte vara klar förrän sommaren 2007. Många röster höjdes för att försöka snabba på processen.

- Alla är överens, men undrar varför det ska behöva vara så här. Det är hög tid att sätta ner foten i den här frågan, menade Hillevi Engström (m).

Thomas Bodström var dock noga med att påpeka att bara lagstiftning räcker inte:

- När det gäller brott och tvång som begås i hederns namn är det fråga om attityder hos alla; polis, skola, grannar, vänner. I mångt och mycket handlar det om cívilkurage. Vi måste våga anmäla, vittna och stödja dem som vill bryta sig loss ur gamla mönster.

Ingen vet men enligt Astrid Schlytter, docent i rättssocilologi vid Stockholms universitet, lever minst 30.000 personer i Sverige under press i hederskulturers namn. I en enkätundersökning som ännu inte publicerats svarar 52 procent av flickorna mellan 15 och 18 år, som har utlandsfödda föräldrar, att de inte får ha pojkvän. 19 procent får inte heller gå på discon, inte ens om de är arrangerade av skolan. 1.300 skolleveler deltog i undersökningen.

- Det visar klart och tydliugt vilka skillnader det är mellan etniska svenskar och bungdomar med invadrar bakgrund. Men det ärt inte bara attityden, också lagstiftningen ser annorlunda på dem. När den nationella handlingsplanen för den sociala barn. och ungdomsvården presenterades förra året tog man uttryckligen inte ens upp frågan om flickor och pojkar i patriarkala miljöer - det ansåg som för komplicerat, ryter Astrid Schlytter.

Seminariet i riksdagen samlade många polika röster från gräsrotsorganisationer till politiska partier. De flesta speglade en frustration över hur lite som sker, men Bam Björling , ordförande för Kvinnoforum menade att det delvist är osant.

- Det händer mycket som inte speglas här. Det vore förödade om bilden av att utvecklingen står still sprids, för det händer mycket på fältet där så väl poliser som socialarbetare med stort engagemang har börjat ta tag i frågorna.