1.100 resurspersoner ska förstärka nysvenska elevers modersmål och höja studieresultaten i skolan. Satsningen finns med i vårpropositionen, och på flera håll är rekryteringen i gång. Men hittills finns inga riktlinjer för vilken kompetens som krävs.
I snart en månad har debatten om blattesvenska rasat i DN. Den uppkom efter att litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström i en skolpolitisk diskussion sa att det räcker om nya svenskar "lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård".
I ett inlägg i DN förtydligade hon sedan att uttalandet var kritik mot att regeringen satsar på undervisning på modersmålet i stället för på förstärkt svenskundervisning.
Samtidigt satsar regering och myndigheter nu ytterligare pengar på nysvenska elevers modersmål, inte för att förstärka undervisningen i svenska.
I mångfaldsplanen för 2006-07 säger Myndigheten för skolutveckling att 100 flerspråkiga akademiker ska utbildas i pedagogik så att flerspråkiga elever kan "delta i den ordinarie ämnesundervisningen med stöd av en modersmålsresurs som förutom språket också kan ämnesområdet". Om till exempel en elev har svårt att förstå fysikundervisningen så ska en resursperson kunna förklara och hjälpa till på elevens modersmål.
Rolf Ornbrant, undervisningsråd på Myndigheten för skolutveckling, säger att 12 miljoner kronor är avsatta för kompetensutveckling för de 100 första resurspersonerna och en halv miljard kronor för de ytterligare 1.000 personerna.
Är det bara flerspråkiga, arbetslösa akademiker som är tänkta som resurspersoner?
- Först var det formulerat så, men det har vi fått backa på. Vi har inget uttalat lägsta utbildningskrav nu, men vill helst ha personer med relevant högskoleutbildning, säger Rolf Ornbrant.
Fokus ligger på förstärkt ämnesundervisning på modersmålet, och förstärkningen erbjuds först de 32 kommuner där de skolor som har sämst studieresultat finns.
Men Björn Sandmark, utbildningschef i Mölndals kommun, menar att resurspersonerna inte kan uppfylla det tänkta syftet: att genom förbättrat modersmål nå större förståelse i övriga skolämnen, få högre betyg och därmed större chans till vidareutbildning.
- Det är tämligen meningslöst att lägga resurser på detta. För att ge utrymme för en sådan satsning, måste saker skalas bort från den övriga ämnesundervisningen. Annars tränger man ut svenska språket, säger han.
Svenskan har redan för låg status och för få undervisningstimmar enligt utbildningschefen.
- Att utbilda barnen i aktiv tvåspråkighet är en fin tanke, men med de knappa resurser som finns är det verkningslöst. Resurspersoner är nog bra för det sociala klimatet, och det kan ju inte vara någon nackdel att rekrytera flerspråkig personal. Men de är ju inte pedagoger bara för det, säger Björn Sandmark.