Skolplikten förlängs med ett år, till 17 års ålder, för de elever som inte klarar godkänt i grundskolan. Det föreslår regeringen i den nya skollagen som presenteras på måndag.
Det förekommer redan i dag att elever går ett extra år i grundskolan. Men när de fyller 16 år omfattas de inte längre av skolplikten och behöver inte slutföra grundskolan.
– Det är tillåtet att gå om en årskurs, men eftersom skolplikten slutar vid 16 innebär det att många hoppar av, säger Jan Björklund till DN.
– Jag har inga siffror på hur många det kan röra sig om. Men min bedömning är att fler elever än i dag kan behöva gå ett extra obligatoriskt år i grundskolan.
Enligt den del i en promemoria som regeringen presenterar på måndag och som DN tagit del av, ska skolplikten alltså inte upphöra vid 16 års ålder för den elev som gått om en årskurs, utan först ett år senare, vid 17 års ålder.
Det betyder inte att elever ska läsa om innehållet i samma årskurs två gånger, utan att de får specialsydd undervisning under extraåret, enligt Björklund.
– En del behöver speciallärare, en del behöver helt enkelt mer tid.
Förändringen behövs för att tydliggöra grundskolans skyldighet att inte släppa i väg elever som inte klarar sig till gymnasiet, menar Björklund.
I dag går många som inte klarat grundskolan gymnasiets individuella program.
Björklund menar att det ofta är alldeles för sent.
Extraåret ska i stället sättas in så tidigt som möjligt. Helst redan i årskurs tre då lärare och föräldrar får en första indikation genom nationella prov i svenska och matte, enligt Björklund.
– Syftet med de här proven är ju att tidigt få syn på dem som inte nått målen.
Skolplikten kan bara förlängas ett år, även om Jan Björklund är medveten om att vissa elever behöver mer för att klara grundskolan.
– Vill eleven frivilligt gå om ytterligare ett år så kan den det.
En elev får också rätt att göra en prövning och begära stöd eller ett extraår när som helst. Beslutet tas sedan av skolans rektor och kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.