Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Unga läkare kritiska mot digitala journalsystemet

För tidsödande, för omständliga och ja, för farliga. Dagens unga läkare är missnöjda med hur de digitala journalsystemen fungerar. Det visar en ny undersökning gjord av Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

– Läkarna tycker att de hänger av sig sitt digitala kunnande när de byter om till sjukhuskläder. De känner en väldig frustration över att jobba med it-system som har stora brister, säger Emma Spak, ordförande för Sylf.

Läkarnas kritik riktas främst mot att patientjournalerna saknar en uppdaterad sammanfattning om patientens historik, behandlingar, diagnoser och testresultat.

– Att inte ha tillgång till aktuell information om patienterna, till exempel vilka prover som har tagits och undersökningar som har gjorts och resultaten av dem, är en säkerhetsrisk för patienten. All information om en patient bör med bibehållen integritet följa patienten, säger Emma Spak.

Det finns både tekniska som såväl legala skäl till att information inte utbyts över landstingsgränserna. Ett och samma journalsystem kan användas inom ett landsting men i olika versioner som då inte är kompatibla med varandra. Landstinget kan också ha beslutat att journalsystemen inte ska samköras. Allt detta försvårar läkarnas arbete att få en samlad bild av patienten, menar Emma Spak.

En av läkarna i undersökningen skriver: ”90-talet är över. Helt absurt att man 2016 inte ens kan ha med sig en Ipad på ronden för tillgång till varje patients labprover och röntgenbilder. För det är ju allt annat än rocket science egentligen.”

Resultaten från undersökningen visar att unga läkare är mycket teknikpositiva och vill engagera sig i den digitala utvecklingen inom vården. Här finns en underliggande kritik mot att de som skapar och upphandlar vårdens digitala system inte har tillräcklig kunskap om det praktiska arbetet inom vården.

Kritiken mot de icke-kompatibla och, enligt Emma Spak, trögarbetade journalsystemen, har pågått under flera år. En bloggande läkare, Mats Reimer, beskrev nyligen att han måste klicka sju gånger på datormusen för att kunna skriva in en kort journalanteckning.

Stockholms läns landsting, SLL, och Västra Götalandsregionen, VGR, beslöt i veckan att investera totalt 4,4 miljarder kronor i ett nytt it-projekt, 3R, för sjukvården.

– Det är ett mycket positivt besked. Men jag tror tyvärr inte kritiken från läkarna kommer att tystna. It-system tar lång tid både att upphandla och att införa. Det viktiga nu är att det här genomförs på ett bra sätt. Jag hoppas verkligen att man inom projektet förmår att inkludera både sjukvårdspersonal och patienter i arbetet och att systemet kan fortsätta att utvecklas utifrån verksamheternas behov.

Fakta: Undersökningen
Emma Spak, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening.

Enkätundersökningen genomfördes i början av 2016 på initiativ av Sveriges yngre läkares förening, Sylf, i samarbete med företaget Tieto.

Totalt 439 underläkare (de flesta i åldern 26–30 år) svarade på frågor om hur de upplever it-stödet inom vården.

93 procent efterlyste en samlad journalöversikt av patientens historik, behandling, testresultat m m. 90 procent av dessa ville ha tillgång till denna information även under jourtid.

55 procent uttryckte tvivel kring patientsäkerheten och integritet.

83 procent var ganska eller mycket missnöjda med de digitala journalsystemen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.