- Jag känner mig personligen förödmjukad eftersom de försöker göra mig till tjallare, säger Khalil till TT.
TT har pratat med en handfull unga, religiöst aktiva män. De är andra generationens invandrare, lärare och ungdomsledare och har alla förhörts av Säpo.
- Jag vågar inte vägra träffa dem eftersom jag är rädd att de då ska tro att jag har något att dölja. Vi har ju med oss en skrämmande bild av säkerhetspolisen från våra föräldrars hemländer, säger en av männen som vi kan kalla Bilal eftersom han, i likhet med sina kamrater, inte vill framträda med sitt rätta namn.
Så kallad dialog är ett led i Säpos nya sätt att arbeta. Säpo kallar till sig personer som man befarar kan utvecklas till terrorister eller förespråkare för våldsbejakande aktivism.
Men det är en dialog på Säpos villkor med motvilliga samtalspartners, som känner sig tvingade till mötena.
Läraren Kutada blev kallad till samtal i början av året och fick då veta att det kommer att bli fler tillfällen. Förhöret pågick i två timmar och hölls av två kvinnliga Säpoagenter, som bara presenterade sig med förnamn.
- De frågade vad vi gör när vi träffas, vad vi pratar om, vad jag ägnar mig åt på min fritid, vad jag anser om jihad (heligt krig) och om jag kunde tänka mig att ringa dem om någon av mina elever skulle åka till Irak, säger Kutada.
Säpo visade honom också bilder av andra politiskt eller religiöst aktiva muslimer och frågade om han kunde identifiera dem, vilket han förnekade trots att han kände dem alla.
- Säpo tror att vi allihopa är potentiella terrorister och självmordsbombare bara för att vi praktiserar vår religion. Jag kan bara skratta, jag hittar inga ord. Om någon skulle börja diskutera terrorplaner i vår grupp skulle vi själva sätta stopp för det. Det är bara oskyldiga som drabbas, säger Samir.
TT: Är det inte bättre att Säpo arbetar öppet än spionerar i smyg?
- De spionerar samtidigt. Det är mycket som tyder på att vår lokal är avlyssnad, säger Khalil.
Bilal anser att Säpo måste hålla viss koll men att dess träffbild är mycket dålig.
- Deras agerande bidrar till vårt utanförskap. Det skapar fruktan och motsättningar och föder kollaboratörer inom det muslimska samfundet. De borde lämna oss i fred eller komma med bevis, säger Bilal.
Säpos bild av dialogsamtalen skiljer sig helt från de muslimska ungdomarnas.
- Samtalen är frivilliga. De får inte ske med tvång, säger Mats Paulsson, chef för Säpos kontraterrorenhet.
Paulsson hävdar att det är ett ganska litet antal religiöst aktiva muslimer som kallas till samtal. Han uppskattar att det rör sig om högst ett hundratal i hela landet. Siffran går inte att kontrollera eftersom Säpo är stängt för insyn.
Den bild de muslimska ungdomarna bild ger av samtalen vill han inte kännas vid.
- Vi vill skapa förståelse och att hjälpa och stötta ungdomar som är på glid. Om de känner sig tvingade är det problematiskt. Jag kan ha respekt för att man kan uppfatta det som obehagligt att prata med Säpo. Vi måste kanske bli ännu tydligare med att betona att det inte finns något tvång.
De ungdomar som väljs ut för samtal tros vara "på glid in i kriminalitet" utan att ännu ha begått något brott. Samtalen går ut på att Säpo berättar vad lagen säger och försöker utröna ungdomarnas syn på jihad, heligt krig.
- I de flesta fallen landar vi faktiskt i att den vi pratar med inte är problematisk och släpper det hela.
Att samtalen kränker ungdomarnas mänskliga rättigheter, skapar utanförskap och skadar muslimernas integration i det svenska samhället avvisar han också.
- Vi ställer inte frågor om vad de har för åsikter i olika frågor och vad de gör på sin fritid. Det enda vi vill veta är vad de har för inställning till våld.