Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Unga överdoserar prestationshöjare

Förgiftningar till följd av överdosering av ­prestationshöjande kosttillskott har ökat i takt med de senaste årens lansering av produkterna. Larmen kommer från svenska myndigheter. Många konsumenter vittnar också om att de mår dåligt av ett regelbundet intag av prestationshöjarna.

Giftinformationscentralen, Livsmedelsverket och livsmedelsinspektörer vittnar om ett ökande antal unga som missbrukar prestationshöjande kosttillskott. De tas i syfte att förbättra träningsresultaten, men också som självskadebeteende.

Hittills i år har Giftinformationscentralen fått 48 samtal som gäller för höga doser prestationshöjande kosttillskott, enligt Karin Feychting, apotekare på Giftinformationscentralen. De senaste fem åren har man fått in omkring 70–80 samtal per år som rör prestationshöjarna.

Det handlar om personer som fått så hög dos av adrenalinhöjande substanser, att det lett till hjärtklappning och hjärt- och kärlrubbningar. Karin Feychting vill inte säga exakt vilka produkter det handlar om.

– I vissa fall handlar det om en överdos av preparaten som rent självskadebeteende, säger hon.

De prestationshöjare som säljs i butikerna i dag kan också innebära risker om de används regelbundet i vanlig dos och under lång tid. Många av samtalen kommer från personer som använt medlen i måttlig dos men ändå mår dåligt av dem.

– Det är blodtryckshöjande medel, och påverkar hjärta och blodtryck, säger Markus Tellerup, apotekare på Giftinformationscentralen.

Också livsmedelskontrollanter i flera kommuner vittnar om ett ökat antal rapporter som gäller skadliga biverkningar av höga doser prestationshöjande kosttillskott. Daniel Selin, livsmedelskontrollant i Stockholms stad, säger att han får ett flertal rapporter per år från vårdcentralerna som handlar om i synnerhet unga som drabbats av hjärtklappningar, yrsel och frossa till följd av tillskotten.

Prestationshöjaren Craze, som misstänks ha orsakat hjärtstillestånd hos en ung man i Kalmar förra året, har förbjudits på marknaden.

– Men hela tiden dyker nya substanser med liknande effekt upp på marknaden och importeras till butikerna utan att effekterna av dem har kontrollerats, säger Daniel Selin.

Sverige har till skillnad från de övriga skandinaviska länderna inte någon lagstiftning som säger att kosttillskott ska godkännas av en myndighet innan det säljs på marknaden.

Här importeras tillskotten fritt, och kontrolleras först i efterhand av kommunernas livsmedelsinspektörer genom stickprov i enstaka butiker, något som enligt Daniel Selin bara ger slumpmässig koll på de substanser som säljs.

– Folk kommer från Danmark och Finland för att köpa prestationshöjare just för att kollen är mindre strikt i Sverige, säger han.

De senaste kontrollerna ledde till exempel till ett förbud av substansen synefrin om den förekom i 40 milligram per dygnsdos och i kombination med koffein. Till grund för förbudet låg livsmedelsverkets riskanalys. Men hur stor dos av substanserna som innebär en risk varierar från person till person, enligt Daniel Selin.

Förbudet betyder dock bara att substansen inte tillåts i just de butikerna i denna kommun. Ökade biverkningar av prestationshöjarna märks också globalt.

– Det är ingen epidemi, men jag får rapporter om biverkningar av dessa kosttillskott från flera andra länder, säger Daniel Selin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.