Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Unga tar sprutor för att bli bruna

Melanotan kallas ”Barbiedrogen”.
Melanotan kallas ”Barbiedrogen”. Foto: Alamy
Jakten på solbrun hud tycks inte avta trots cancerlarmen. Det har blivit en trend bland unga att injicera sig med det syntetiska hormonet Melanotan, även kallat ”barbiedrogen”, för att få önskad färg.

Hormonet sätter i gång kroppens melanintillverkning och gör huden brun, men det finns ingen forskning om vilka följder ämnet har på sikt.

– Vi stöter på Melanotan i Stockholms nattliv när vi letar efter droger och tillväxtpreparat. De här människorna är mycket utseendefixerade och gör i princip vad som helst, säger Kristoffer Bohman vid Stockholmspolisen.

Ampullerna beslagtas i tron att de är narkotika eller dopningspreparat och förstörs efter utredning. Polisen för ingen statistik på omfattningen men användandet har troligen ökat mest de två senaste åren, då hormonet blivit mer allmänt känt hos polisen.

Antalet sajter som säljer preparatet har exploderat på senare tid, men inte heller Tullverket har statistik, de ser paketen och skickar dem vidare till mottagaren.
Läkemedelsverket har tidigare gått ut med varningar för användandet av hormonet.

Det är klassat som ett läkemedel men inte godkänt – dokumentation över biverkningar och effekt är ofullständiga, och att själv bereda samt injicera hormonet kan leda till bakterieinfektioner och blodförgiftning.

Wilma, som vill vara anonym, är 19 år och bor i en mellanstor svensk stad. Hon har provat att ta Melanotan två gånger. Hon kom i kontakt med preparatet genom kompisar och känner många som är regelbundna användare.

– Innan jag testade hade jag pratat med många som var nöjda och sett resultatet. Jag ville bli lika brun i ansiktet som jag blir på resten av kroppen, säger Wilma.

Hon berättar att tillgängligheten i hennes stad är i princip obegränsad, det finns många säljare och hon behöver inte köpa via nätet, och de yngsta hon vet som tar Melanotan är 12–13 år.

– Jag skulle aldrig köpa om det var så dyrt som det är i nätbutikerna, här tar de två tre hundra kronor för en hel kur. Dessutom bor jag hemma och vill inte att det kommer i brevlådan, förklarar hon.

Hon är väl medveten om vilka biverkningar man kan få och när hon såg att hon fick mörkare födelsemärken drog hon ned dosen. Riskerna vägs ofta genom erfarenheter i bekantskapskretsen.

– Av de cirka 30 personer jag känner till som tagit Melanotan är det två tre stycken som fått mer allvarliga biverkningar, berättar Wilma.

Den som råkade värst ut var sjuk i ett år efter att ha använt preparatet. Personen sökte läkarvård, men sa ingenting om att ha tagit Melanotan. Läkarna lyckades inte ställa någon diagnos eller lindra symtomen.

Preparatet gör att Wilma solar mindre i solarium, och minskad risk för hudcancer vägs in i ekvationen till Melanotanets favör.

– Självklart skulle man hellre köpa ett lagligt läkemedel som är säkert och testat, säger hon.

I forum på nätet förs en livlig diskussion om ämnet och tretton-, fjortonåringar hör sig för om försäljare eller berättar om bieffekter, erfarenheter och ger tips på vad man kan säga till föräldrarna om de undrar varför man plötsligt är så brun.

En person beskriver sina kraftiga biverkningar som är kvar trots avbruten behandling, och söker råd i ett diskussionsforum:

Kan jag spruta in sterilt vatten för att späda ut lite av det som finns kvar inne i kroppen? Det kanske låter tokigt men jag är desperat. :(