Att vara ute på nätet har blivit en vanligare fritidssysselsättning bland unga än att träffa kompisar i verkliga livet. Samtidigt sjunker tv-tittandet och tidningsläsandet bland ungdomar.
– Internetanvändningen har helt tagit över. Användandet av sociala sajter har ökat mycket starkt och nu umgås man med sina vänner på till exempel Facebook, MSN eller Bilddagboken. Det verkar överta en del av det verkliga umgänget, säger Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medierådet som har genomfört undersökningen om barn och ungas medievanor.
För två år sedan var den vanligaste aktiviteten efter skolan fortfarande att träffa kompisar hemma hos någon eller ute på stan. Men nu har alternativet halkat ner till en tredjeplacering efter bland annat internet, visar rapporten.
Det kan uppröra en del vuxna, tror Johnny Lindqvist, expert på ungdomskommunikation.
– Vuxna lägger en värdering i det – de tycker att det är bättre att ses ”på riktigt”. Vårt vuxenperspektiv är att nätet ska vara ett komplement till det riktiga livet, men det kommer kanske att bli tvärtom i framtiden, säger han.
Unga har lärt sig att använda de sociala plattformarna snabbare och bättre än äldre, enligt Lindqvist. Och han tror inte att unga gör skillnad på att träffas på nätet eller i verkligheten:
– Om jag har 500 vänner på Facebook som jag vill följa dagligen så måste jag ju vara där. Unga är ofta extremt sociala, de gillar att hänga med folk och vill synas. Då finns inget bättre sätt än nätet i dag.
Enligt Medierådets rapport finns tydliga skillnader mellan vad pojkar och flickor väljer att göra på nätet. Pojkar tittar mer på filmklipp, spelar spel och streamar eller laddar ner material. Flickor ägnar sig mer åt att chatta, umgås på sociala sajter, blogga och mejla. Skillnaderna har dock minskat jämfört med tidigare mätningar.
Samtidigt som internet växer bland barn och unga, sjunker tv-tittandet och konsumtionen av böcker och tidningar. Sedan 2006 har andelen 12–16-åringar som läser böcker och tidningar minskat från 36 till 18 procent.
– Men det betyder inte att läsningen minskar, bara att den minskar i traditionella tryckta medier. Unga läser fortfarande men de gör det på nätet, säger Ann Katrin Agebäck.
Johnny Lindqvist tycker att vuxenvärlden – skolan, barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsovården – måste anpassa sig mer till ungdomars förändrade medievanor.
– Om vi har en hel generation som föredrar att vara på nätet så måste de lära sig att möta ungdomarna där.