Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Uppblåst statistik om återvinning korrigerades inte

Stora mängder plast har bränts upp i stället för att återvinnas.
Stora mängder plast har bränts upp i stället för att återvinnas. Foto: Lina Alriksson

• Sverige lyfts fram som ett globalt föredöme inom återvinning. Men den nationella statistiken är i själva verket kraftigt uppblåst.

• Plast som påstods bli nya produkter har i stället bränts upp. Trots att myndigheterna känt till det i över ett år har siffrorna inte korrigerats.

• Interna mejl och krisplaner visar hur känslig frågan är. Oron är stor att svenskarna ska sluta källsortera.

DN fortsätter att granska den svenska återvinningen. Som vi tidigare rapporterat har en stor del av de plastförpackningar som svenskarna källsorterat bränts i en cementfabrik, i stället för att bli nya produkter som utlovats.

Det är Sveriges största plaståtervinnare, småländska Swerec, som har skickat en stor mängd plast till förbränning. Det misstänkta fusket upptäcktes hösten 2015 av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som sköter insamlingen i Sverige, och deras norska motsvarighet Grønt punkt som även de skickar plast till Swerec.

Enligt experter är det misstänkta fusket mycket allvarligt och drabbar både miljön och förtroendet för svensk återvinning. Nationellt och globalt lyfts Sverige ofta fram som en förebild när det gäller källsortering. Men trots att den omfattande förbränningen av plast upptäcktes har Sveriges statistik inte reviderats.

I ett pressmeddelande från juni 2016 – mer än ett halvår efter att förbränningen upptäcktes – skryter i stället FTI med att återvinningen ”återigen ökar” och att man överträffar regeringens mål.

– Att fler förstår nyttan av att återvinna i stället för att elda upp resurserna visar att vi i Sverige förtjänar vår tätplats bland Europas länder, säger FTI:s vd Kent Carlsson i pressmeddelandet.

FTI rapporterar sina siffror till SCB och Naturvårdsverket som ansvarar för den nationella avfallsstatistiken. Naturvårdsverket fick larm om det misstänkta plastfusket redan i slutet av 2015. Men i en mejlkonversation från juni 2016 som DN tagit del av skriver myndigheten till FTI att statistiken inte påverkas ”av att en återvinnare inte följt sitt avtal med FTI, hur olyckligt vi än finner det förhållandet vara”.

Den norska miljömyndigheten har skrivit ned mängden materialåtervunnen plast med 20 procent för 2014 på grund av det misstänkta fusket. DN:s uppskattning är att den svenska statistiken skulle påverkas i samma utsträckning om man tog hänsyn till den felaktiga rapporteringen.

Det är klart att det påverkar förtroendet. Ju bättre underlag vi har desto bättre möjligheter har vi att bygga förtroende för systemet.

Men det är inte möjligt att göra i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Myndighetens förklaring är att statistiken grundar sig på hur mycket som samlas in till materialåtervinning, men att man inte kontrollerar om det faktiskt blir nya plastprodukter.

– Vi har inte sett några möjligheter att gå in och ändra statistiken utifrån de siffror som finns. Men om det är definitivt beslutat eller inte, det låter jag vara osagt, säger Jon Engström, chef på myndighetens kretsloppsenhet.

Vad tänker du om att svenska myndigheter redovisar statistik som uppenbarligen är felaktig?

– Det är klart att det påverkar förtroendet. Ju bättre underlag vi har desto bättre möjligheter har vi att bygga förtroende för systemet.

Enligt Jon Engström pågår ett arbete inom EU att se över hur statistiken samlas in och redovisas.

• Del 1 i DN:s granskning av plaståtervinningen: Här brinner plasten som du har sorterat

Flera personer med insyn i branschen säger att frågan om den brända plasten är mycket känslig. Samtidigt som många är upprörda över det som upptäckts så är rädslan stor att det ska få en mycket negativ effekt på svenskarnas vilja att källsortera.

Mejlväxling och mötesprotokoll som DN tagit del av visar att både regeringskansliet och Naturvårdsverket informerades drygt ett halvår innan FTI gick ut med uppgifterna offentligt. Men de svenska myndigheterna höll tyst utåt. Naturvårdsverket upprättade däremot en krisstrategi med det uttalade syftet att få hushållen att fortsätta sortera plastförpackningar trots det misstänkta återvinningsfusket.

Foto: Kommunikationsplanen skickades till Värnamo kommun, som har tillsyn över Swerecs anläggning.

”Vi tänkte det kanske kunde vara till hjälp även för er”, skriver man och understryker att uppgifterna inte får spridas vidare.

Myndighetsföreträdare instrueras i hur de ska svara på frågan om det är någon mening att sortera plast:

”Absolut, det är mycket tråkigt att Swerec inte har hållit sin del av avtalet med FTI. Men för att gå mot ett resurseffektivt samhälle och för att kunna uppnå miljömålen måste materialåtervinningen öka. Det är fortsatt viktigt att sortera ut avfallet för materialåtervinning.”

Är det Naturvårdsverkets uppdrag att skicka kommunikationsplaner till en annan myndighet?

– Nej, men vi såg det som att vi gav dem lite stöd i omvärldsbevakning. Vi talade om vad vi tänkte att man kan säga. Vi har ju en vägledande roll, även om den inte direkt gäller mediehantering, säger Jon Engström.

I Norge har man slutat skicka plast till Swerec, man har polisanmält företaget och reviderat sin statistik. I Sverige fortsätter transporterna och statistiken är oförändrad. Hur ser du på den skillnaden?

– Det är bara att konstatera att det är skillnad, vi har gått den väg vi har gjort. Det finns säkert en del lärdomar att dra, vi kanske skulle ha agerat ytterligare. Men i nuläget har vi gjort det vi tyckte var angeläget att göra.

Läs mer: ”Plastskandalen allvarlig både för miljön och förtroendet”

Detta har hänt i plastskandalen
  • DN kunde på måndagskvällen rapportera att tiotusentals ton plast som påstods ha återvunnits till nya produkter under flera år i stället har eldats upp i en cementfabrik. I centrum för historien står ett småländskt företag, Swerec, som har uppdrag att ta hand om en stor del av den plast som samlas in.
  • Det misstänkta fusket upptäcktes hösten 2015 av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Trots detta har transporterna med plast fortsatt.
  • Även Norge har skickat sina plastförpackningar till Swerec, men de avbröt omedelbart samarbetet efter upptäckten.
  • Även om plasten som förbränts kommit till nytta så är det betydligt sämre för miljön än att materialåtervinna det som avtalat. För varje kilo plast som återvinns i nya produkter minskar utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 2,7 kilo, jämfört med om man använt ny plast.
  • Naturvårdsverkets krisplan ”Kommunikation kring felaktiga uppgifter förpackningar” skickades till Värnamo kommun, som har tillsyn över Swerecs anläggning.
Granskningen
  • DN har granskat vart den insamlade plasten tar vägen som svenskarna lämnar in till källsorteringen.
  • Kartläggningen bygger på en genomgång av rapporter, e-postkorrespondens, polisanmälningar och statistik.
  • Vi har begärt ut och granskat en stor mängd offentliga handlingar från myndigheter och kommuner – både i Sverige och Norge.
DN granskar. Så tipsar du DN
  1. På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.
  2. Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.
  3. Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.

     

    dngranskar.dn.se

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.