Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Uppblåsta siffror över uppklarade brott

Foto: Jessica Gow / Scanpix
Polisen framhåller ofta att de löser fler brott. Men DN:s granskning visar att statistiken är en glädjeredovisning. Polisen räknar nämligen även avskrivna ärenden som ”uppklarade brott” – och här skenar antalet fall. I verkligheten har andelen uppklarade brott stått och stampat.

Om och om igen upprepar polisen: Fler brott klaras upp. Argumentet återkommer i debattartiklar och informationsmaterial. Senast i en artikel på den egna hemsidan i förra veckan framhävs denna bild. Antalet uppklarade brott ökade med totalt 28 procent mellan 2006 och 2010, framhåller polisen.

DN kan i dag ge en mer rättvisande bild av de ”uppklarade brotten”.

Polisen använder ett statistiskt grepp så att siffrorna stiger – ett grepp som får stark kritik av forskare och experter.

Genom att lyfta fram en äldre definition av begreppet ”uppklarade brott” ser det ut som att polisen löser många fler brott än vad de egentligen gör. I polisens version av ”uppklarade brott” ingår många brottsanmälningar som i själva verket har avskrivits, utan att någon åkt fast. Polisen anser nämligen att många brott som har avskrivits har fått ett ”polisiärt klarläggande”, exempelvis när man inte kan binda en gärningsman till brottet på grund av bristande bevisning.

Såväl statistiker som kriminologer dömer ut begreppet uppklarade brott eftersom det inte säger särskilt mycket. Till och med myndigheten Brottsförebyggande rådet rekommenderar att man använder ett annat begrepp, så kallad personuppklarning. Där tittar man enbart på andelen brott som lett till åtal, strafföreläggande (böter) eller åtalsunderlåtelse (prick i belastningsregistret).

Om polisen skulle redovisa som experterna rekommenderar framträder en bild som inte är lika smickrande. Enligt detta sätt att redovisa har andelen uppklarade brott snarare varit stabil det senaste decenniet. Faktum är att andelen personuppklarade brott till och med minskade i samtliga elva övergripande brotts­kategorier mellan 2006 och 2010.

DN:s granskning visar i stället att det är de avskrivna brotten som ökar – och det rejält. Antalet brott som har avskrivits men ändå räknas som uppklarade har ökat med hela 44 procent sedan 2006. Till allra största del är det alltså de avskrivna brotten som ligger bakom ökningen av polisens ”uppklarade brott”. Från och med 2006 är det fler brott som avskrivs än som klaras upp. Gapet har växt för varje år.

Polisen borde ändra metod, enligt kritikerna.

– Ledningen vill visa upp en fin bild – och uppgifterna pendlar mellan att vara förskönande och direkt felaktiga. Man lyfter fram saker på ett vinklat sätt så att allmänheten och politiker inte får hela sanningen, säger Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet.

Varken forskare eller Brottsförebyggande rådet har någon förklaring till varför de avskrivna brotten har ökat de senaste åren. Förutom brottsutredningar som saknar gärningsman, ingår även andra kategorier i de avskrivna brotten. Det kan handla om fall där den misstänkta är under 15 år, där gärningsmannen har avlidit eller när gärningen inte är brottslig. Men det handlar om relativt sett få fall och de har inte ökat nämnvärt de senaste åren.

Även kriminologen Leif GW Persson – själv knuten till Rikspolisstyrelsen – tycker att begreppet ”uppklarade brott” är missvisande.

– Det finns så många uppklarade brott som egentligen inte är det. Ej spaningsresultat kan i bland till och med räknas som uppklarat – och det är märkligt, säger han.

Vad tycker du om att avskrivna brott räknas som uppklarade?

– Det är naturligtvis alldeles åt helvete. Det är kosmetika. Man har lagt på ett tjockt lager puder – det håller inte. Det andra begreppet, personuppklarade brott, är det vi i folklig mening egentligen menar, säger Leif GW Persson.

Med statistik kan man visa mycket, och bilden som träder fram beror på hur man räknar. Man kan räkna i procent och ställa de uppklarade brotten i relation till alla brott. Det går också att räkna antalet personuppklarade brott utan att ställa dem i relation till alla brott. Och då ökar de, med 13 procent mellan 2006 till 2010 – i ungefär samma takt som antalet anmälda brott ökar.

Stefan Holgersson känner till flera verksamhetsområden där polisen dribblar med statistik. När en privatperson nyligen hittade 32 cannabisplantor i skogen, kodades varje planta som ett brott. Det slutade därmed med att det i statistiken såg ut som om polisen lyckats upptäcka 32 narkotikabrott.

Detta har hänt

19 september

DN avslöjar att polisen missar tusentals larm om året – på grund av resursbrist. Det sker samtidigt som svensk polis har genomfört en av de största rekryteringarna i modern tid.

20 september

Rikspolisstyrelsen inleder en utredning om larmen och vill få en totalbild av problemen med resursbrist.

21 september

Många polis­anställda är missnöjda med att de inte hinner rycka ut på alla larm. Anställda berättar för DN att de ofta är underbemannade.

23 september

Folkpartiet kräver att en helt ny fristående tillsynsmyndighet upprättas som övervakar polisen.

24 september

Övriga allianspartier ställer sig positiva till FP:s förslag. Justitieminister Beatrice Ask (M) vill att frågan ska granskas i en statlig utredning.

26 september

DN granskar vad som händer med polisanmälningarna. Av 848 anmälningar under ett dygn ledde endast en bråkdel till straff.

27 september

Stockholmspolisen struntade i att rycka ut på larm om skottlossning. Senare visade det sig att en man hade blivit ihjälskjuten.

30 september

Flera chefer på Stockholmspolisen har aktivt letat efter uppgiftslämnare till DN:s artikelserie. Sådan efterforskning är olaglig.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.