Våren är på väg – trots snöyra i delar av landet. Redan nu kommer gott om rapporter om blåsippor och tussilago i backarna. Mer än en vecka tidigare än för 50 år sedan. Ett tecken så gott som något på att klimatet kantrar.
Att studera periodiska förändringar i naturen kallas fenologi. Den gryende våren är förstås fenologernas bästa tid på året. Sedan i fjol finns hemsidan www.blommar.nu där amatörfenologer kan rapportera om sina observationer av välkända vårtecken, som blåsippornas blomning, björkarnas lövsprickning och smultronblommornas ankomst. Bakom hemsidan står ett nätverk av universitet, myndigheter och frivilliga.
Av årets observationer så här långt kan man dra slutsatsen att våren är betydligt senare än 2008. Då rapporterades den första blåsippan från Sydkoster i Bohuslän redan den 24 januari och den första tussilagon i närheten av Stenungsund den 26 januari. I år ägde blåsippspremiären rum i Malmö den 26 februari, medan den första tussilagon siktades i Lund den 27 februari.
– I fjol hade vi en extremt tidig vår. I år är det mer normalt, men ändå en till två veckor tidigare än i de historiska data vi har, säger Kjell Bolmgren på Uppsala universitet, som nu dagligen lägger ut nya observationer på hemsidan.
Det historiska jämförelsematerialet utgörs av 280.000 fenologiska observationer från 300 olika platser som gjordes åren 1873–1926.
Till sin hjälp har också forskarna ett unikt material som tagits fram av lantbrukaren Gunnar Johansson på hans familjegård i Tärnsjö norr om Uppsala. Mellan åren 1934 och 2006 bokförde han dagliga observationer av växtlighetens skiftningar.
– Det är världens längsta tidsserie utförd av en person. Det finns några som är lite längre, men då har de gjorts inom en familj, säger Kjell Bolmgren.
Sådana här långa observationsserier har på senare år blivit ett allt viktigare instrument inom klimatforskningen för att påvisa de stigande temperaturernas effekter på ekosystemen.
– Växterna svarar ju direkt på temperaturens svängningar, konstaterar Kjell Bolmgren.
Ännu längre tidsserier finns för specifika växter, som japanska körsbärsblommor och franska vinrankor. Exempelvis finns en tidsserie för Pinot Noir i Bourgogne från 1370-talet.
– För klimatforskningen är den mycket värdefull eftersom temperaturmätningar standardiserades först i mitten på 1800-talet, säger Kjell Bolmgren.
Han hoppas nu att fler vill dra sitt strå till stacken för att hjälpa klimatforskarna.
Ett sätt är att gå in på www.blommar.nu och rapportera när vårens blomsterfägring anländer till backen därhemma.