Sverige står i centrum för en amerikansk kris. Med hjälp av svenska datorer sprider sajten Wikileaks topphemliga militära dokument över hela världen. Sent i går kväll, svensk tid, vädjade amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon till Wikileaks om att få dokumenten som rör Afghanistan.

– Vi ber dem att göra det rätta. Vi hoppas att de tillmötesgår våra krav, sade Pentagons talesman Geoff Morrell, enligt Reuters.

Sveriges roll i spridningen samtalar man om på toppnivå, bedömer en av Sveriges främsta experter på USA:s utrikespolitik.

– Jag är övertygad om att man diskuterar det här mellan USA och Sverige. USA försöker med alla medel att förhindra ytterligare läckor, de är farliga för deras säkerhet och krigföring. Möjliggör vissa länder den här verksamheten och man har möjligheter att påverka så försöker man göra det, säger Anders Hellner, vid Utrikespolitiska institutet.

Hur skulle en diskussion gå till?

– Det finns ett stort samarbete mellan säkerhetstjänsterna i världen. Sverige är verkligen inte något undantag. Man kan även anta att det ligger i svenskt intresse att inte skada den allmänna verksamheten eftersom Sverige är ganska djupt involverat i Afghanistan.

Enligt Johan Lundmark, kansliråd på regeringskansliet, ska mycket till om Sverige rent juridiskt ska kunna stoppa det svenska webbhotellet. Initiativet måste dessutom komma från en myndighet, med tanke på det svenska förbudet mot ministerstyre.

– Om servern i Sverige skulle förmedla en massa hemliga handlingar från Säpo eller det svenska försvaret på ett sätt som skulle vara brottsligt, skulle det möjligen kunna gå att stoppa genom en husrannsakan och beslag på uppdrag av en åklagare. Annars är det svårt, säger Johan Lundmark.

Att sajter stoppas har däremot förekommit.

År 2006 släckte webbhotellet Levonline Sverigedemokraternas nättidning SD-kuriren på grund av publicerade teckningar av Muhammed.

Företaget hade kontaktats av Säpo och UD. En utredning av Justitiekanslern konstaterade senare att myndigheterna inte gjorde fel. Dåvarande utrikesministern Laila Freivalds blev inblandad eftersom hon ska ha känt till UD:s kontakter.

Dokumenten om Afghanistankriget är inte den enda läckan som Wikileaks har publicerat. I april lades en intern video från en amerikansk attackhelikopter i Irak upp på sajten som visade hur ett antal journalister och civila dödades.

I en opinionsundersökning från tidningen USA Today sjönk stödet för USA:s militära insats i Afghanistan efter Wikileaks senaste publicering.

På Pentagon vill man inte kommentera landets kontakter med Sverige gällande Wikileaks men utesluter inte att frågan just nu diskuterats.

– Det är mycket möjligt att det är så, men jag rekommenderar dig att tala med svenska myndigheter i denna fråga. Det är en policy vi har att inte diskutera frågor om operativ säkerhet eller detaljer om pågående ärenden inom vår försvarsunderrättelseverksamhet, säger Rene White, talesperson på Pentagon, till Dagens Nyheter.

På utrikesdepartementet känner ingen på pressavdelningen till om några diskussioner förs.

– Jag har inte full kontroll, men jag tror inte det, säger Anders Jörle, presschef på UD.