Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

USA övervakar svenskar i Sverige

Den amerikanska ambassaden har bedrivit hemlig övervakning i Sverige. Varken Säpo eller regeringen kände till vad som pågick. Nu kräver Socialdemokraterna att all information kommer i dagen.

Avslöjandet om att USA:s ambassad i Norge har övervakat norska medborgare väckte stor uppståndelse i vårt grannland i veckan. Misstänkta personer ska ha fotograferats och registrerats i databaser av en enhet kallad Surveillance Detection Unit (SDU).

På fredagskvällen kunde Säpo bekräfta för justitieminister Beatrice Ask (M) att en liknande övervakning har pågått i Sverige sedan år 2000.

– Enligt den beskrivning som vi fått har man vidtagit åtgärder för att öka säkerheten i anslutning till lokaler där amerikanska ambassaden har verksamheter. Den informationen har inte svenska myndigheter haft och inte heller justitiedepartementet, sade hon till TT efter en presskonferens på lördagen.

Det är nu enligt Ask upp till åklagare och polis att utreda om ambassaden har brutit mot lagen.

– Jag tycker det är beklagligt att man bedriver verksamhet utan att svenska myndigheter är informerade om saken, sade hon.

Inte heller Säkerhetspolisen har informerats om omfattningen av övervakningen enligt Åsa Hedin, informationschef på Säpo.

– Det är för tidigt att säga om det handlar om olovlig underrättelseverksamhet eller inte. Det handlar framför allt om spaning i syfte att skydda ambassaden och andra platser i Stockholm där ambassaden bedriver verksamhet, säger hon.

Nu kräver Socialdemokraterna en genomlysning av verksamheten.

– Det jag som företrädare för oppositionen kräver är att vi ska få fullständig information av regeringen om vad som har hänt och att man också får den informationen från amerikanerna om omfattningen och räckvidden. Och att man gräver djupt i sina arkiv och källor om någon svensk myndighet har haft kännedom om detta eller på något sätt har godkänt detta, säger Urban Ahlin, partiets utrikespolitiska talesperson.

Joanne Moore, presstalesman för amerikanska utrikesdepartementet, hänvisar alla frågor om övervakningen av ambassaden i Stockholm till tidigare uttalanden som gäller samma fråga i Norge.

– Grunden är att amerikanska myndigheter arbetar nära värdnationens myndigheter, säger hon.

Svenska utrikesdepartementet hade under lördagen ett möte med den amerikanske ambassadören. Vad som framkom under det samtalet vill UD inte kommentera.

TT har sökt ansvariga på den amerikanska ambassaden i Stockholm utan resultat.

Den hemliga övervakningen i Norge

• USA har de senaste tio åren systematiskt låtit före detta norska säkerhetspoliser övervaka norrmän.

• Gruppen, Surveillance Detection Unit (SDU), har opererat från hemliga lokaler och flera i gruppen är tidigare norska säkerhetspoliser.

• Misstänkta personer har registrerats, fotograferats och uppgifterna har vidarebefordrats till USA:s ambassad, som analyserat och lagt in dem i databasen SIMAS (Security Incident Management Analysis System).

• Uppgifter gör gällande att det finns SDU-enheter med liknande uppgifter vid alla amerikanska beskickningar i utlandet.

• Enligt norska TV2 ska flera hundra norrmän finnas i databasen.


 

Spioneri och diplomati

Ambassaders verksamhet regleras av Wienkonventionen. Vad USA:s ambassad ägnar sig åt på ambassaden faller under amerikansk lag. Exempelvis kan personregister upprättas utan hänsyn till norsk eller svensk lag. Men om känsliga personuppgifter vidarebefordras till USA kan det vara ett brott mot Europakonventionen.

Om ambassaden ”ger sig ut på stan” i jakt på hot blir det mer komplicerat. Då kan ambassaden göra sig skyldig till spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet. Om man som i Norge använt sig av värdlandets medborgare för faktasamling har dessa inget diplomatiskt skydd.

Mycket informationsinsamling är laglig, som den som bygger på offentliga uppgifter. Får det formen av polisverksamhet gäller helt andra regler. Privata polisorganisationer är otillåtna i många länder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.