Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Utbredd oro för läget inom socialtjänsten

Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister.
Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Socialsekreterare som inte orkar längre och lagkrav som inte följs eftersom det saknas resurser.

– Läget är allvarligt inom socialtjänsten, framför allt inom barn- och ungdomsvården, säger Åsa Regnér, ansvarig minister.

Det är kris inom socialtjänsten och den är inte ny. Utarmningen av socialtjänsten har pågått i många år, enligt Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

– När nu mottagandet av ensamkommande flyktingbarn vuxit så mycket har situationen blivit ännu mer ansträngd. Situationen är inte tillfredsställande på något sätt.

Åsa Regnér oroas över signaler om att socialtjänsten inte klarar en av sina primära uppgifter.

– Vi som arbetar med de här frågorna ser att uppmärksamheten kring flyktingar och ensamkommande minderåriga har tagit fokus från det som är socialtjänstens grunduppdrag, att hantera orosanmälningar som rör barn som redan finns i Sverige. Vi behöver vara säkra på att det arbetet fungerar. Det är något som jag och Sveriges Kommuner och landsting diskuterar. Rättssäkerheten måste vara stark.

Redan tidigare såg regeringen ett behov av att se över socialtjänstlagen, men flyktingsituationen och hur den har påverkat kommunerna har gjort frågan mer aktuell.

– Vi har inget färdigt direktiv, men vi måste se över lagen nu. Den är en ramlag med många detaljer och vi måste reda ut om den har ett adekvat uppdrag och stämmer med hur det ser ut i samhället i dag.

I veckan sade regeringen att den vill ge välfärden tio miljarder kronor mer per år från och med nästa år. Hur mycket av det som sipprar ned till landets socialsekreterare är oklart.

Pengar behövs för att hindra personalflykten, enligt en ny undersökning bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar som arbetar som socialsekreterare. Högre lön och fler tjänster är lösningarna som flest anger för att underlätta rekryteringar.

Enligt undersökningen är arbetsbelastningen ett omfattande problem som får konsekvenser. Nästan varannan svarar nej på frågan om de upplever att deras arbetsplats klarar kvaliteten och rättssäkerheten, enligt lagens intentioner. Fyra av tio uppger att arbetsbelastningen är så hög att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.

I en enkät som SKL, Sveriges Kommuner och landsting, gjorde i december svarade tre av fyra kommuner att de har sänkt ambitionsnivån inom barn- och ungdomsverksamheten.

Åsa Furén Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL, säger att läget är tufft, men inte bortglömt:

– Det görs saker från både stat och kommuner för att komma åt det här problemet. Visst har vi en väg att vandra, men allt är inte elände.

Kommuner har börjat ta in mer personal som ska avlasta socialsekreterarna administrativt. SKL vill dessutom förlänga en övergångsbestämmelse om socionomkrav så att andra med högskolexamen ska få arbeta med myndighetsutövningen inom social barn- och ungdomsvård. Det protesterar Akademikerförbundet SSR mot, som anser att det skulle underminera yrket.

Både SKL och SSR tycker att flyktingsituationen förenklat har använts som en förklaring till socialtjänstens kris.

– Den här negativa utvecklingen har pågått i åratal. Det finns ju ingen intresseorganisation eller annan stark röst i samhällsdebatten som talar för dem som kommer i kläm. Vad som sker nu är att våra socialsekreterare tvingas bryta mot lagen på grund av resursbristen. De kör på fel sida av vägen, men få förstår att det är så illa, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.

Foto:

Läs mer. Resursbrist pressar socialsekreterare
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.