- Att de här länderna kommit så starkt har sammanfallit med att de kom in i EU, säger statistikansvarige Magnus Forss på Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Danmarks fall från förstaplatsen har också att göra med att en tidigare skevhet i intagningssystemet, som gynnade de svenska studenterna, nu rättats till.

Ungefär var fjärde läkarstudent, 2 562 personer, utbildar sig utomlands. Och då är inte utbytesstudenter inräknade. Flest utlandsstuderande finns fortfarande bland ekonomerna, drygt 3 000, men läkarna spås gå om inom en snar framtid. Anledningen är framför allt att det råder skriande brist på både läkare och utbildningsplatser i Sverige.

I Polen finns i dag 743 svenska läkarstudenter, 710 i Danmark, 298 i Ungern, 276 i Rumänien och 99 i Tjeckien. Och Sveriges Läkarförbund ser positivt på utvecklingen.

- Vi stödjer den fria rörligheten. Och kvaliteten på utbildningen håller hög klass, läkarutbildningen regleras ju av EU så att den ligger på samma nivå överallt i Europa, säger förbundsordföranden Eva Nilsson Bågenholm.

Någon risk att svenska studenter "stjäl" utbildningsplatser från de inhemska föreligger inte, menar Bågenholm, eftersom det i de östeuropeiska länderna oftast handlar om särskilt öronmärkta platser som säljs till utländska studenter.

- Det innebär att man inte behöver maxbetyg, som i Sverige, för att komma in. Och är man villig att betala terminsavgift för att läsa till läkare så ser vi inget problem i det, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Totalt 323 153 personer tog studiemedel för att läsa på universitet och högskolor i Sverige under 2009. Och efter att under flera år ha minskat i antal, hoppade antalet utlandsstuderande upp till 28 900 personer, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Mest ökar gruppen med så kallade free movers — personer som själva ordnar en utbildningsplats på en utländsk skola.