Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Utlandet servar Sverige med läkare

Sverige utbildar inte tillräckligt många läkare för att möta behovet i vården.
Mer än hälften av de läkarlegitimationer som utfärdas av Socialstyrelsen ges till personer utbildade utomlands.

– Utan det här tillskottet skulle vi ha en jättestor läkarbrist i Sverige, så det är bra och nödvändigt. Det man kan undra är varför Sverige inte kan utbilda sina egna läkare, säger Svante Pettersson, utredare på Sveriges läkarförbund.

Han har sett hur andelen utlandsutbildade blir allt större. 2010 var minst 23 procent av de yrkesverksamma läkarna i svensk hälso- och sjukvård utbildade i något annat land, enligt siffror från Socialstyrelsen. Det är nästan en fördubbling jämfört med hur det såg ut 1995, när 13 procent var utbildade utomlands.

Sedan 2003 är mer än hälften av de läkarlegitimationer som utfärdas varje år baserade på en utländsk utbildning. En del av dem står personer som invandrar till Sverige för, men allt fler svenskfödda åker också utomlands för att gå en läkarutbildning.

– Hela det internationella samarbetet bygger på att man ska kunna utbilda sig i olika länder, men det är ändå en anledning till att vi bygger ut läkarutbildningen och det tar lång tid innan det slår igenom, säger Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Att utbyggnaden inte har skett snabbare säger han handlar om att det skulle äventyra kvaliteten på utbildningen.

– Men det är klart att vi i rimlig utsträckning måste vara självförsörjande på lång sikt.

För två veckor sedan kom antagningsbeskeden för höstens högskoleutbildningar och knappt 1  000 personer fick besked om att de kommit in på en läkarutbildning i Sverige. Antalet utbildningsplatser har precis som Peter Honeth säger ökat något de senaste åren, men fortfarande krävs bland de högsta betygen för att komma in. Många ser en utländsk läkarutbildning som enda chansen att nå sitt drömjobb.

Sedan början av 2000-talet har antalet som fått studiemedel för en sådan utbildning nästan femfaldigats och nu utgör de nära en tredjedel av alla läkarstudenter med studiemedel.

– Läkarutbildningen skiljer ut sig markant där, den har skjutit i höjden enormt, säger Carl-Johan Stolt, utredare på Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Bland dem som inte är knutna till en svensk högskola har antalet läkarstuderande utomlands ökat mer än några andra.

– Det är bara läkarutbildningen som har ökat så mycket under de här åren, säger Carl-Johan Stolt.

Marie Wedin är ordförande i Sveriges läkarförbund och oroas av att utlandsutbildade riskerar att bli diskriminerade, eftersom de inte har en lika naturlig väg in i systemet. De som läst i till exempel Ungern har redan en legitimation när de kommer tillbaka till Sverige och har därför inte chans att göra sin allmäntjänstgöring, AT, här.

– Redan här blir det en diskriminering, för de som gör sin AT gör sig kända på sjukhuset och har därmed ett försprång av den praktiska träningen som de fått genom sin AT. De utifrån får en brantare backe för att komma in på ett svenskt sjukhus.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.