Det räcker med att "det råder stor sannolikhet för att det kommer att inträffa allvarliga skador".

– Den modell som vi föreslår att länsstyrelserna ska använda sig av innebär att man kan bedriva jakt i förebyggand syfte. Det kan gälla renskötselområden under kalvningstid, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket, till DN.se.

Dock tror inte Ruona Burman på någon dramatisk ökning av antalet tillstånd.

Skyddsjakten, i den utökade form som verket nu föreslår, är tänkt att ersätta licensjakten som regeringen tvingades avskaffa tidigare i år efter att EU hotat dra Sverige inför domstol.

Verket fick uppdraget att utarbeta förslaget om utökad skyddsjakt sedan regeringen backat för EU-kommissionen tidigare i år. Dåvarande miljöministern Andreas Carlgren utlovade då att skyddsjakten skulle bli av sådan omfattning att den kunde ersätta licensjakten.

Verket påpekar dock att skyddsjakten måste kunna motiveras, om inte Sverige ska bryta mot EU:s art- och habitatdirektiv. Det måste med andra ord finnas ett tydligt behov av skyddsjakt.

I normala fall brukar man därför bara ge klartecken sedan vargarna dödat tamdjur eller orsakat andra olägenheter. Det nya är nu att myndigheterna ska kunna fatta beslut utan att något hänt och bevilja avskjutning utan att någon ansökan kommit in.

Frågan är förstås vad reaktionerna på förslaget blir. Det kommer nu att gå ut på remiss och såväl jägar- som miljöorganisationer kan förväntas ha invändningar, fast från olika utgångspunkter. Det återstår också att se om EU accepterar förslaget.

"Jag ska noga studera och analysera Naturvårdsverkets redovisning, som nu kommer att remitteras till berörda myndigheter och organisationer. Därefter kommer ett remissmöte att hållas där instanserna får möjlighet att lämna sina synpunkter på förslagen. Regeringen kommer sedan att ta ställning till frågans fortsatta hantering", säger miljöminister Lena Ek i ett pressmeddelande.