Bygg höghastighetsjärnväg från Stockholm till Göteborg och Malmö för 125 miljarder kronor, föreslår en utredning.
Enligt utredaren Gunnar Malm, vd för Arlandabanan, skulle det kosta 125 miljarder kronor att bygga en ny järnväg på de här sträckorna. Den kalkylen har Banverket gjort. Staten skulle i så fall få svara för cirka hälften av beloppet, medan berörda regioner, EU och biljettintäkter skulle finansiera resten.
Dagens spår, där man kan köra snabbtåg i 200 kilometer i timmen, klarar inte av höghastighetståg, som ska köra i över 250 kilometer. Med höghastighetståg skulle resan Stockholm—Göteborg ta två timmar och Stockholm—Malmö cirka två och en halv timme.
Förslaget ser ut att vara populärt, i alla fall bland partier och politiker. Folkpartiet har höghastighetståg i sitt valmanifest och de tre oppositionspartierna hurrar i ett gemensamt pressmeddelande åt utredaren.
Men för en knapp månad sedan dömde två forskare vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) ut projektet och kallade det ett "klimatpolitiskt stickspår". Enligt deras beräkningar går det inte att räkna hem ens en höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg.
Men oppositionen köper inte de argumenten rakt av.
"Det är positivt att utredaren inte bara betraktar höghastighetsbanorna utifrån ett klimatperspektiv utan att man också tydliggör de stora övriga samhällsekonomiska nyttorna. En modern järnväg är en nyckel för att värna Sverige långsiktiga konkurrenskraft", säger Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott, enligt ett pressmeddelande.
För att en höghastighetsbana skulle bli lönsam skulle det enligt VTI-forskarna krävas att bensinpriset låg på över 30 kronor litern. Förklaring är att priset på de minskade utsläppen, när trafik flyttar från bil och flyg till tåg, är mycket högt.
Vad regeringen gör visar sig till våren, då Åsa Torstensson lägger fram en nationell transportplan för alla trafikslag. Den ska omfatta tiden 2010—2021.