En enkät bland socialtjänst, polis, akutmottagningar och kvinnojourer i 92 kommuner i fem län visar att problemet med våld mot dessa "anknytningskvinnor" är mycket stort. Omräknat på hela Sverige skulle flera tusen av dessa kvinnor tvingas söka hjälp. Våldet drabbar också tusentals barn, skriver Eriksson på Svenska Dagbladets debattsida.
– Barnens situation är osynlig i dag, både i lagstiftningen och i hur samhället hanterar dem, säger hon när utredningen presenteras på Rosenbad.
Tvåårsregeln, som genom långa handläggningstider i praktiken blir en treårsregel, innebär att kvinnan först efter två år kan ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. En förutsättning är dock att förhållandet fortfarande består. Den regeln måste bort på sikt, anser hon.
Sverige måste också genom utökade kontroller kunna förhindra att oseriösa män ges rätt att föra kvinnor och barn till Sverige. I dag fokuserar lagstiftningen enbart på kvinnorna och deras skäl till att komma till Sverige ifrågasätts, medan männens motiv är osynliga i lagstiftningen, skriver hon.
Våldet förstärks av att kvinnorna är isolerade, i och med att de inte har egen ekonomi och inte kan språket. Dessutom finns hotet att utvisas vid ett uppbrott.
– Det finns inget tydligt tecken på att samhället i stort ställer upp, utan det är kvinnojourerna som finns där, säger Eva Eriksson.
Hon tycker inte att Migrationsverket ska bevilja uppehållstillstånd till kvinnan om hon riskerar att utsättas för våld av mannen.
– Tyngdpunkten ska ligga på första ansökan, inte att man ska vänta i två år och se om man blir slagen eller inte, säger Eva Eriksson.
Migrationsverket ska tillsammans med de svenska ambassaderna i världen se till att kvinnorna som kommer till Sverige "ska få all information man behöver om landet, på sitt eget språk". Dessutom ska kvinnan ha rätt till tolk vid offentliga institutioner i Sverige, till exempel när hon söker vård på sjukhus. Mannen ska inte tillåtas att tolka, enligt utredaren.
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) välkomnar utredningen.
– Den ger oss en bra sammanfattning av problembilden. En del är att anknytningsmigrationen blivit så pass mycket större sedan 90-talet, det kände jag inte till tidigare. Det gör problemet än mer relevant att se närmare på och hantera.
Hon tycker att tvåårsregeln fyller en funktion, men anser att den tolkas omodernt.
– Även en kvinna som har tillfälligt uppehållstillstånd måste kunna känna sig trygg och skyddad av den svenska lagstiftningen. Och jag tycker inte att motivtexterna till tvåårsregeln riktigt inger det rättsskyddet.
Hur går ni vidare med det här nu?
– Det bör skickas ut på remiss så snabbt som möjligt, sedan får vi bereda frågan vidare i regeringskansliet.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) är positiv till utredningen. Ordförande Angela Beausang har suttit med i utredningens expertgrupp. Hon säger i ett pressmeddelande att hon är positiv till att utredaren vill skärpa kontrollen av män som vill "föra kvinnor och barn till Sverige".