I nytt land

Utrikesfödda har blivit största gruppen fattiga

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Så gör du med grafiken

Högerklicka i grafiken ovan för att zooma in. Flytta dig sedan runt med markören.

Två tredjedelar av dem som under längre tid tar emot socialbidrag är födda utomlands, visar siffror DN tagit fram. Orsaken är oftast arbetslöshet. Barnfattigdom i Sverige handlar i stor utsträckning om barn till invandrare. ”Det är ett stort problem att fattigdomen i Sverige fått en etnisk dimension”, säger Björn Halleröd, professor i sociologi.

Två tredjedelar av dem som under längre tid tar emot socialbidrag är födda utomlands, visar siffror DN tagit fram. Orsaken är oftast arbetslöshet. Barnfattigdom i Sverige handlar i stor utsträckning om barn till invandrare. ”Det är ett stort problem att fattigdomen i Sverige fått en etnisk dimension”, säger Björn Halleröd, professor i sociologi.

Den svenska fattigdomens kärntrupp är de människor som har socialbidrag från kommunen. Numera kallat försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd. Under 2010 fick 437.100 personer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Ungefär var tjugonde medborgare hade någon gång under ett år kontakt med sin kommuns socialkontor för att få pengar.

Bland dem som fick ekonomiskt bistånd under längre tid – i statistiken definierat som tio månader eller mer under ett år – dominerar utrikes födda stort. Av de 117.000 personer som fick stöd var 78.000 födda utomlands. Om siffrorna rensas för den introduktionsersättning som ges till många invandrare de första åren i Sverige blir andelen 60 procent.

Annons:

Den som kliver in på stadsdelskontoret i Kista-Rinkeby för att söka socialbidrag får räkna med att bli noggrant synad. Inom Kista-Rinkeby stadsdelsförvaltning arbetar ett femtiotal socialsekreterare med rätten till ekonomiskt bistånd för stadsdelens 45.000 invånare.

Receptionen är modern och funktionell. Den sociala nöden är lågmäld. I luften hörs ord som hyra, hemland och tolk. En av socialsek­reterarna heter Birgitta Iverstam. I tjugo år har hon kämpat med att förena medmänsklighet med kravet att vara sparsam med kommunens skattepengar. Numera har alla hennes klienter utom en invandrarbakgrund.

– Det har blivit tuffare, säger Birgitta Iverstam. Socialbidraget har inte följt välfärdsutvecklingen. Det räcker att jämföra hur mycket dyrare ett paket blöjor blivit med hur lite normen för en småbarnsfamiljs utgifter har höjts.

För ett spädbarn var bidraget för hälsa och hygien (mest blöjor) 440 kronor år 2007. Fyra år senare har det ökat med 40 kronor, vilket Birgitta Iverstam tycker är för lite.

– För att få socialbidrag måste man först ha gjort sig av med alla tillgångar som bil eller banksparande, säger Birgitta Iverstam. Den som är beroende under lång tid blir faktiskt fattig.

Den som ansöker om bidrag till matpengar får enligt Birgitta Iverstam vara beredd på att någon från socialkontoret gör en inspektion i kylskåpet. Den som vill ha hyran betald eller bidrag till den måste bevisa att han eller hon har ett förstahandskontrakt på den angivna adressen.

– Vi gör hembesök, säger Birgitta Iverstam. Det har hänt att tio personer varit skrivna på samma adress och att alla fått pengar till hyran, vilket förstås är orimligt.

Den som får socialbidrag i Stockholm måste vara aktivt jobbsökande. Varje arbetsdag, året runt, ska bidragsmottagaren checka in på ett Jobbtorg och vara närvarande minst en timme. Detta har i Stockholm gällt sedan 2008.

Socialbidraget ska enligt lagen ha en nivå så att det kan räcka till vad en låginkomsttagare kan kosta på sig. Det är inte glasklart vad som menas. Men varje år utformar tjänstemän på socialdepartementet en riksnorm för socialbidrag som kommunerna inte får lägga sig under. För år 2011 är den 3 720 kronor per månad.

– En del av dem som kommer från andra länder tycker att de har det bra, säger Birgitta Iverstam. De tänker på standarden i sina gamla hemländer. Andra börjar jämföra sig här och blir missnöjda.

Hur ser fattigdom ut?

– Den yttre miljön kan vara helt ok. Men det jag ser med blotta ögat vid ett hembesök är avsaknaden av leksaker. Det finns kanske inget utrymme för lek och flera barn delar rum. Det finns ingen dammsugare eller ett ordentligt köksbord.

Den svenska fattigdomen har ett stort inslag av människor födda utomlands. Under hela 2000-talet har de utrikes födda utgjort mellan 48 och 52 procent av alla socialbidragstagare.

I Rädda Barnens undersökningar om den så kallade barnfattigdomen är utrikes födda barn och barn med utländsk bakgrund starkt överrepresenterade bland dem som betraktas som fattiga.

Många invandrare hamnar i långvarigt beroende av socialbidrag för att de saknar jobb. De har aldrig arbetat i Sverige eller i varje fall inte tillräckligt länge för att kvalificera sig till andra alternativ än socialbidrag. De är inte inne i försäkringssystem som sjukpenning och a-kassa.

Rädda Barnen slog i våras larm om att försäkringssystemen inte fångar upp de fattigaste. Undersökningen, som utförts av Tapio Salonen, professor i socialt arbete, visar att de sjuttio miljarder skattekronor som staten varje år satsar på barnfamiljer i allt mindre utsträckning minskar fattigdomen. Familjepolitiken består av två delar: generella bidrag, som barnbidrag och föräldrapenning, och behovsprövade som bostadsbidrag. De generella kräver att man arbetat och haft en inkomst. Det som många invandrare inte har.

I social- och arbetsmarknadsdepartementen sliter tjänstemän och politiker med frågan: Hur få människor, ofta utlandsfödda, ut ur fattigdomens fällor?

I höstbudgeten fanns en betydelsefull nyhet. Det ska bli möjligt att ha etableringsersättning (som betalas till nyanlända flyktinginvandrare de första åren) och samtidigt tjäna pengar från eget arbete.

En annan reform som dock har längre till förverkligande är folkpartiets och centerns idé om att socialbidraget inte automatiskt ska minska om man tjänar en mindre summa pengar. Men det finns svåra gränsdragningar. När blir en sådan reform ett för stort avsteg från arbetslinjen? Det måste även i fortsättningen vara oattraktivt att inte ha ett jobb. Håkan Juholt (S) har i en artikel varit inne på liknande tankar.

Björn Halleröd är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har länge studerat frågorna kring fattigdom och människors olika levnadsvillkor.

– I Göteborg ser vi stora skillnader mellan människors förutsättningar i olika bostadsområden. Segregationen biter sig fast även om det finns en viss social rörlighet. Många som bor i invandrartäta förorter söker sig därifrån om de kan. Men vi vet inte hur många som blir kvar utan att vilja det.

Björn Halleröd tycker att skillnaderna i uppväxtförhållanden mellan infödda barn och barn med utländsk bakgrund är ett stort problem inför framtiden.

– Rädda Barnen fokuserar för mycket på den lilla uppgången av fattigdomssiffrorna de senaste åren och vänder det mot regeringen. Men det stora problemet är den fattigdom i Sverige som har en etnisk dimension.

I receptionen till Kista stadsdelsförvaltning väntar socialbidragstagarna, fattigdomens kärntrupp, på sin tur. Några har inbokade besök, andra hänvisas till jouren. De senaste femton åren har andelen utrikes födda bland de långvarigt fattiga stadigt ökat. Ingen har ännu svaret på hur trenden ska brytas.

Andra har läst

Mer från förstasidan

borgreinfeldt
Foto:Lotta Härdelin

 Radar upp tre viktiga frågor. Moderaterna om partiets dåliga valresultatet. 12  7 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 M:s eftervalsanalys presenteras på DN Debatt. ”Saknade trovärdiga svar.” 215  36 tweets  179 rekommendationer  0 rekommendationer

gravid_144102
Foto:TT

 Domstol prövar om kvinnan begått ”våldsbrott” mot sitt barn. Genom att dricka alkohol. 37  4 tweets  33 rekommendationer  0 rekommendationer

Nutidstestetv48.500
Foto: Hasse Holmberg/TT, Thomas Karlsson, Gustav Sjöholm/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Testa dig i DN:s nutidstest.

Annons:

 Rullades ut på balkong för rökpaus. Upptäcktes 1,5 timme senare. 14  7 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

BrottSthlm144
Foto: A Stuber, Pressens bild

Uppmärksammade kriminalfall – från rånmord till helikopterrån.  Brottsplats Stockholm.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: