Detta enligt ett förslag som överdirektör Ann-Marie Begler på Rikspolisstyrelsen överlämnat till justitieminister Thomas Bodström.

Ann-Marie Begler fick i vintras Bodströms uppdrag att föreslå sänkta krav för att få ta DNA-prov på misstänkta brottslingar och lagra analyserna i DNA-registret hos Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

För att hamna i DNA-registret krävs i dag att den misstänkte riskerar, eller har dömts till, minst två års fängelse. Det gäller dock inte narkotika-, vapen- eller trafikbrott.

Nu vill Ann-Marie Begler kraftigt sänka ribban. Alla som är anhållna, häktade eller föremål för en brottsutredning ska enligt förslaget lämna DNA-prov som sedan lagras i DNA-registret.

I fortsättningen ska det räcka med att den misstänkte riskerar eller har dömts till fängelsestraff. Och det ska gälla alla typer av brott.

- DNA-provet är ett genetiskt fingeravtryck som bara är till för att identifiera personer som rört sig på en brottsplats, säger Ann-Marie Begler till TT. Det är inte mer integritetskränkande än dagens fingeravtryck.

- Det kommer rejält att förbättra möjligheterna att klara upp brott och underlätta bevisföringen, säger hon.

Hon nämner våldtäktsbrott där det kan det bli att hitta gärningsmannen om DNA-profilen finns registrerad. Även vanliga bostads- och bilinbrott blir lättare att klara upp, enligt Begler. Hon anser att brottsutredningarna blir både snabbare och säkrare, vilket är till fördel för såväl polis som brottsoffer.

Begler medger att förslaget leder till en kraftig utbyggnad av DNA-registret, från drygt 2.500 till uppemot 200.000, men hon ser inga risker med det.

Justitieminister Thomas Bodström välkomnar utredningen, som han anser ökar möjligheterna att inte bara klara upp allvarlig brottslighet utan även vardagsbrott som bostadsinbrott och bilstölder.