Vaccin har gett oss de medicinskt största landvinningarna, men biverkningarna till vaccinet mot H1N1, "svininfluensan", har vi ingen aning om. Regeringen har köpt grisen i säcken, säger Sven Britton, infektionsläkare på Gävle sjukhus och professor emeritus i infektionsmedicin.
Hur farligt är vaccinet?
- Det vet vi inte eftersom det inte finns i sinnevärlden ännu. De vacciner som togs ur svininfluensavirus på 1970-talet hade olika biverkningar. Precis som med en del andra vacciner fick en del förlamningstillstånd, Guillain-Barrés syndrom, som i bästa fall var övergående. Nu är det här ett nytt vaccin, framtaget på delvis nya principer, så man kan hoppas att det är bättre.
- När man satsar monumentalt på 4 miljarder vaccindoser mot en relativt lindrig influensa borde man ha ordentligt på fötterna vad gäller biverkningarna, för även om en liten andel drabbas är det ett omfattande antal människor som ska vaccineras. De enda test som gjorts är korttidstest där högst femtusen vuxna, friska människor fått ett prototypvaccin som bara liknar det som ska användas. Kort sagt har vi ingen aning om biverkningarna.
Kan man kompenseras om man får biverkningar?
- Åtminstone i Sverige får man självklart sjukvård. För alla vaccin, även de mot relativt lindriga sjukdomar, gäller att friska människor får det. Därför är kraven på få biverkningar högre på vaccin än på mediciner. På vaccinbiverkningar hjälper inga virusmediciner, utan tyvärr måste man vänta ut dem och på de flesta är problemen övergående.
Vem tar ansvar för biverkningarna?
- Jag tror inte läkemedelsföretaget Glaxo tar något ansvar, utan det är sjukvården som får göra det. Det huvudsakliga motivet för vaccineringen är en ekonomisk kalkyl, att på lång sikt ska det ändå vara ekonomiskt fördelaktigt. Genom att förhindra sjukdom ska samhället ändå tjäna på att folk kan gå till jobbet. Till skillnad från exempelvis hiv kan man inte skydda sig mot en luftburen infektion på andra sätt än med vaccin, man måste ju gå ut.
- Samtidigt ska det påpekas att det finns inget som talar för att vaccinet skyddar mer än ungefär varannan person. Jämför med mässling- eller poliovaccin som ger kanske 90 till 95 procents skydd. De har dessutom mycket lång varaktighet. Det här influensavaccinet får man troligen ge varje, eller vartannat år för att upprätthålla immuniteten om viruset fortsätter cirkulera.
Som vanligt med vaccin tycks många oroa sig för konspirationer eller dolda agendor. Finns det fog för det?
- Det tror jag absolut inte. Det bästa sättet att förebygga luftburen infektion är ett bra vaccin. Några av medicinens största landvinningar har gjorts med vaccin - bland annat har den mycket dödliga smittkoppan försvunnit från jordklotet och polio är på väg bort med samma metod. Sedan finns det förstås många intressen här - regeringens att spara pengar och vaccinindustrin att tjäna pengar. Nu köper man grisen i säcken, så att säga, men vi kan bara hoppas och se om det är ett bra vaccin.
- Det är dock inte regeringens påfund, utan helt stött av WHO som försökt få fram en organisation som ska producera och distribuera 4 miljarder vaccindoser inom detta år. Men det gäller bara den rika världen, för ingen skulle tyvärr komma på tanken att vaccinera fattiga människor. Det är en kostnadsfråga, men också en prioritering. I fattiga delar finns så mycket andra och allvarligare sjukdomar.