Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Vad som nu går förlorat kommer att diskuteras i årtionden”

Barn tas omhand av polisen på Hyllie station i Malmö häromveckan.
Barn tas omhand av polisen på Hyllie station i Malmö häromveckan. Foto: John Alexander Sahlin / TT

Asylrätten i Sverige är hotad, menar människorättsjuristen Robert Hårdh. När mänskliga rättigheter börjar luckras upp går det alltid att visa på vissa snabba fördelar, men vad som nu går förlorat kommer att diskuteras i årtionden, säger han.

Efter sexpartiöverenskommelsen tidigare i höst om migrationspolitiken fanns inte mycket utrymme kvar innan asylrätten skulle börja hotas, ansåg Robert Hårdh, människorättsjurist och chef för organisationen Civil Rights Defenders.

Med regeringens senaste förslag är detta utrymme helt borta, menar han.

– Budskapet regeringen upprepar som ett mantra, att det här är åtgärder för att värna asylrätten, klingar falskt, för det man gör är att begränsa den.

Sveriges tidigare hållning att vi ska ha en öppen dörr har ändrats oerhört snabbt, konstaterar Hårdh. Han pekar på flera attitydskärpningar, varav han ser avhumaniseringen av människor på flykt som den allvarligaste.

– Man slutar prata om människor som flyr och börjar prata om ”flöden”, ”volymer” och ”strömmar”. Den typen av retorik kan få så mycket större konsekvenser på sikt.

Hårdh är starkt kritisk till det så kallade transportörsansvaret, som innebär att de flyg-, buss-, tåg- och färjebolag de asylsökande reser med ges ansvaret för att kontrollera id-handlingar. Släpper de ombord någon som senare visar sig inte ha rätt att stanna måste bolagen bekosta återresan.

– Det är bland annat transportöransvaret som lett till den humanitära katastrof vi ser vid Medelhavet, säger Hårdh.

Metoden tillämpas redan vid de yttre gränserna i EU, liksom på många andra håll i världen. Men nu ska den tillfälligt införas även vid den inre EU-gränsen runt södra Sverige.

– Man outsourcar sitt ansvar som stat till privata aktörer.

Robert Hårdh håller med om att det i grunden är fel och osolidariskt av de övriga EU-länderna att inte ta ansvar för att ta emot flyktingarna.

– Men det frånhänder inte Sverige sitt ansvar att låta folk pröva sin asylrätt här.

Den snabba politiska svängningen visar enligt människorättsjuristen Hårdh att regeringen inte har haft förmåga att hantera frågan vare sig inrikespolitisk eller inom EU-kretsen. Han tror dessutom att vi inte sett slutet på inskränkningarna i asylrätten.

Nya förhandlingar mellan regeringen och oppositionen väntar. Det näst största riksdagspartiet, Moderaterna, kräver att asylsökare stoppas vid gränsen och skickas tillbaka till det EU-land de först kom till.

– Det är de små stegens tyranni. Det är ett sluttande plan. Man flyttar krisfokus till Sverige från de verkliga krishärdarna. Man flyttar ansvaret någon annanstans.

Vad säger du om de många rop på hjälp som kommit från överansträngda kommuner som har svårt att hantera mottagningen?

– I stället för att visa handlingskraft och ge de resurser som krävs i kommunerna för att ta emot folk på bästa sätt har regeringen ägnat sig åt signalpolitik. Men den enda signal man nu ger till övriga EU är ”nu kastar vi också in handduken, ni hade rätt”.

Den nya skärpta asylpolitiken kommer sannolikt att leda till att antalet som söker sig hit minskar, tror Robert Hårdh. Men han påpekar att det inte innebär att själva lidandet minskar.

Vilka följder kommer den nya politiken att få för framtiden?

– Åsa Romson sade under presskonferensen igår att vi kommer att minnas höstens flyktingmottagande med stolthet. Det har jag mycket svårt att tro. Den politik som nu förs från några av världens rikaste länder visar hyckleri och total brist på ledarskap.

– Som politiker måste man göra en hel del val. Samtidigt har våra ledare åtagit sig att respektera grundläggande mänskliga rättigheter, eftersom vi tror att de är grunden för varje rättsstat och varje demokrati. När man nu börjar luckra upp dessa går det alltid att visa på vissa snabba fördelar, men vad som går förlorat kommer att diskuteras i årtionden. Och de effekterna kommer inte bara att visa sig i Europa.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.