Tonårsarborter

Carolina Säll, 17, Ahmed Sabra, 18, Anna-Maja Axelsson, 17, och Mikael Hedin, 18, bor i ett av de tre län där tonårsaborterna ligger högst och dessutom ökade mest förra året. Det betyder inte att de har fått särskilt riktade insatser i sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Tvärtom.
- Vår lärare satte upp en plansch som föreställde mannens könsorgan, och så fick vi en kondom som vi skulle limma fast på rätt ställe. Det var vår sexualkunskap, säger Mikael.
- Jag har inte haft en enda lektion, inflikar Anna-Maja. Vi hade en inplanerad i nian, jag minns att vi fick skriva upp en massa frågor, men det var precis före sommarlovet och lektionen då läraren skulle svara på frågorna blev aldrig av.

Det är bara Carolina som är nöjd med sexualkunskapen hon har fått i skolan, men inte heller hon är säker på när en kvinna löper störst risk att bli gravid.
- Det är väl precis innan mensen börjar? tvekar hon.
- Men kan ni inte det här med ägglossning? frågar Helena Bywall, skolsköterska på John Bauer­gymnasiet, där samtliga fyra ungdomar går.

Efteråt, i korridoren, erkänner hon:
- Att upptäcka att de kan så lite om en sådan viktig sak var lite skrämmande.

Även om den teoretiska kunskapen sviktar hos dagens unga gör inte praktiken det. Carolina, Ahmed, Anna-Maja och Mikael är överens om att oskulden är en tröskel man passerar någonstans i mitten av tonåren, därefter är sex en självklarhet, oavsett om man är flicka eller pojke, och vare sig man lever i ett fast förhållande eller inte.
- Det hände något för fem år sedan, medierna ändrades, allt blev mer tolerant. En tjej kan ha erövringar i dag utan att bli stämplad, säger Ahmed.

Han och de tre andra runt bordet på gymnasieskolan i Gävle beskriver en tillvaro där tillfälliga sexuella förbindelser är vanligt och accepterat. Det finns engångsligg och kompissex såväl som kortare och längre förhållanden.

När det gäller den senare kategorin skyddar sig de flesta gans­ka bra. Första gången, eller med någon man går hem med efter en kväll på krogen, blir det oftare oskyddat.
- De flesta är väl så fulla första gången att de inte tänker på att skydda sig, säger Carolina.

Anna-Maja hoppas att många är mer ansvarsfulla än så, men hon tror samtidigt att killarna i alltför stor utsträckning räknar med att tjejerna skyddar sig.
- Om jag var nykter skulle jag nog försöka kontrollera om det fanns skydd, säger Mikael. Om jag var onykter vet jag inte.
- Jag skulle förutsätta att tjejen gick på piller om hon inte sade något, säger Ahmed.

Alla fyra har bilden av att det är vanligt med p-piller. Men Carolina har oroat sig för olika biverkningar.
- Jag tänkte på det väldigt mycket förut, var lite halvrädd för läskiga hormoner och undrade vad som kunde hända.

Både hon och Anna-Maja kommenterar att det är svårt att komma ihåg att ta alla piller precis som man ska.
- Man försöker väl vara relativt noga, men man lyckas inte alltid, säger Carolina.

Ahmed får medhåll när han säger att dagen-efter-piller är jättevanliga. Han har själv, vid minst fem olika tillfällen, följt med tjejkompisar som moraliskt stöd när de behövt köpa sådana.
- Det är synd för det har nästan blivit så att tjejer förlitar sig på dagen-efter-pillren i stället för att ta p-piller, säger Anna-Maja. De ser det som värsta, säkra utvägen, tänker att de kan komma till ungdomsmottagningen och få ett dagen-efter-piller. Men så vaknar de upp med världens bakfylla och kommer inte i väg.

Då är det bra att det finns aborter, det tycker allihop. Den tiden då aborter sågs som något skamfullt är historia. Alternativet, att bli tonårsförälder, är mycket värre.
- Det är största skräcken för mig, säger Carolina.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut