En rad aktörer arbetar i dag hårt för att slå mynt av svenskarnas stora intresse för väder. Till de mer synliga hör kvällstidningarna.

Expressen lät i fjol meddela att de körde väder på löpet eller tidningens förstasida två, tre gånger i veckan under sommarmånaderna. Extrema förhållanden vintertid är också välkommet, i synnerhet om de går att göra braskande rubriker av. Vad sägs exempelvis om ”Snömonster”, ”Tyska skräckvädret”, ”Rysskyla” och ”Snösmocka”?

Enda anledningen till såväl frekvens som slagkraftighet i skriverierna är det faktum att meteorologi genererar pengar. Och det har fler än kvällstidningarna hajat.

Patrik Hadenius, chefredaktör för bland annat Språktidningen, startade i fjol tidningen ”Väder”, en produkt som enligt honom själv gjorde succé hos läsarna. Han har spanat in branschen under en längre tid och framhåller att ämnet säljer på olika plan; inte bara soltörstande resenärer som ständigt spanar in de senaste prognoserna bryr sig om vad sker i atmosfären.

– Dels är privatpersoner intresserade av vädret, dels behöver företag, organisationer och myndigheter information till sin verksamhet. Det typiska är glassförsäljaren som hoppas på sol för att kunna göra bra affärer, säger Hadenius.

Glass är en sak – även verksamheter långt större än så påverkas av atmosfärens skiftningar. Inte minst statliga SMHI vet att väder rör mer än prognoser.

Myndigheten ger dagliga rapporter och utfärdar varningar, men producerar också beslutsunderlag för en rad väder- och vattenberoende verksamheter.

Sedan 1992 finns de två affärsområden etablerade: miljö och säkerhet samt företag och media. Myndighetens kommersiella verksamhet drog i fjol in 212 miljoner kronor. Summan har de senaste åren legat relativt stabilt. En liten ökning kan noteras – trots ständigt växande konkurrens.

– Det är ökade krav hela tiden. Vi jobbar ständigt med att utveckla produkter och förbättra kunddialogen, säger Eva-Lena Jonsson, informationschef vid SMHI.

Hon poängterar att de bedrivit kommersiell verksamhet sedan 1980-talet – det i sig är inget nytt. Att begreppet ”affärsverksamhet” etablerades kan dock tyda på att den delen med åren kommit att bli allt mer betydelsefull. I dag utgör intäkterna därifrån en tredjedel av SMHI:s totala omsättning.

Jonas Wallin är försäljningschef på företag och media – det enligt honom mest konkurrensutsatta affärsområdet.

– Vi arbetar absolut på en utsatt marknad. Men jag tycker att det är bra och sunt, säger han och lyfter fram it-relaterade bolag bland de vanligare kunderna. 

Både han och Anna Amrén, chef vid affärsområdet miljö och säkerhet, märker av att intresset för väder vuxit under senare år. De två tror, var och en på sitt håll, att rådande debatt om klimatet har bidragit till utvecklingen.

Liksom, påpekar Jonas Wallin, det faktum att företag kan tjäna stora pengar om de har kännedom om vädret.

– Ta sjöfarten till exempel. Vi samlar information och gör sedan ruttprognoser för rederiers räkning så att de kan ta sig fram på ett så bränsleeffektivt sätt som möjligt. Weather routing kallas det – här är lilla SMHI en av de fem största i världen.

Weahher Sync är ett annat begrepp, helt skapat av SMHI och därtill varumärkesskyddat. Uttrycket står för idén att koppla affärsverksamheter till vädret.

– Ett exempel är fastigheter som gör att de inte överproducerar el. Ett annat är lantbrukare som genom extra info – bland annat genom deltagande i våra väderkonferenser – kan få bättre prognoser. Prognoser som säger mer än om det bara blir regn eller inte i morgon.

I dag finns ingen som kan säga hur stora belopp väderbranschen omsätter. Att ens definiera branschen är ett problem i sig.

– Det är otroligt svårt, konstaterar Patrik Hadenius.

Han fortsätter:

– Du kan räkna på hur mycket de olika företagen omsätter, men det är fortfarande bara en bråkdel av allt skrivande och talande om väder.