Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Vägen mot Nato en risk för Sverige

Efter 200 år av fred har krisen i Ukraina drivit på en helt ny linje i den svenska säkerhetspolitiken. Nu fördjupas samarbetet med Nato, mer anslag föreslås till försvaret och incident­beredskapen höjs. Det kan sätta Sverige i en riskfylld position, enligt flera experter.

Bevis efter bevis pekar på att ryska reguljära trupper strider inne i Ukraina. Hittills har 2.600 männi­skor dödats i kriget och Europas ledare står nu inför en av de mest kritiska situationerna sedan andra världskriget. Det märks tydligt i svensk säkerhetspolitik – och bland allmänheten. I en ny Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av SVT, svarade 61 procent att de vill förstärka det svenska försvaret. För ett halvår sedan svarade bara 41 procent ja på samma fråga.

Sverige, som tidigare haft relativt goda relationer till Ryssland, ligger geografiskt nära konfliktlinjen i ett potentiellt nytt kallt krig. Samtidigt har den svenska regeringen varit mycket tydlig i sin kritik av Rysslands agerande.

När försvarsminister Karin Enström tar emot på Försvarsdepartementet i Stockholm förklarar hon att Sverige inte längre kan vara neutralt – när det gäller att ta ställning mot våld och förtryck.

– Vi måste stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter och markera mot Ryssland. Just nu står vi mitt i ett mycket osäkert läge som ytterligare har intensifierats under den senaste veckan, säger hon.

Ryssland har stora ekonomiska intressen i Östersjön och ryska militära flyg och fartyg kommer nu oftare och närmare Sveriges gränser. De ryska flygen uppges också bete sig mer aggressivt, vilket tolkas som en markering mot att Nato har större närvaro i samma område.

– Den säkerhetspolitik vi haft tidigare har hela tiden utgått från att riskerna för krig i Europa var små. Men efter Rysslands agerande i Ukraina har sannolikheten för krig eller väpnad konflikt blivit större. Vi står mitt i ett paradigmskifte just nu, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Han förklarar att Rysslands snabba agerande efter protesterna på Självständighetstorget i Kiev visar att landet kan agera snabbt och kraftfullt – på kort tid.

– Det är svårt att hinna med att agera och reagera i samma takt. Även om Ukraina inte ligger direkt i vårt närområde kan en liknande situation uppstå närmare oss. Det måste man ha i beräkningen, säger Westerlund.

Den säkerhetspolitiska retoriken har svängt 180 grader. I veckan lanserade alliansen höjda anslag till försvaret på 1,3 miljarder kronor. Regeringen ska även gå vidare med utvecklingen av ”Super-Jas” på egen hand sedan Schweiz drog sig ur affären. Försvaret höjer också stabs- och underättelseberedskapen och flyttar två Jas Gripen till Gotland.

Men många bedömare anser att åtgärderna inte är i närheten av tillräckliga.

– Det är bara retorik. Ubåtar och nya Jasplan ligger långt fram i tiden. Att Sverige nu har två plan på Gotland är inget nytt och det nya förslaget om ökade anslag handlar om sju promille av den totala försvarsbudgeten över fyra års tid, säger Carl Bergqvist, major och skribenten bakom försvarsbloggen ”Wisemans wisdoms”.

Som ett svar på den ökande oron i Europa har Sverige fördjupat sina samarbeten med Nato. Just nu deltar Sverige i en stor internationell marinövning på Östersjön och vid toppmötet i Wales kommer Sverige att delta i ett speciellt möte för att skräddarsy ett djupare partnerskap. Ett annat avtal, som nu väntar på godkännande av riks­dagen, innebär att Nato kan öva och befinna sig på svenskt territorium i en krigssituation om de får en inbjudan av Sverige.

En utveckling som skulle kunna innebära risker även för Sverige om Ryssland skulle rikta fokus mot exempelvis Estland och Lettland, enligt flera bedömare.

”På sikt är det alldeles självklart att ett revisionistiskt Ryssland som utmanar fredsordningen i Europa påverkar också säkerheten i Nordeuropa. Det var inte bara turistisk nyfikenhet som gjorde att president Obama åkte till Tallinn innan han åkte på Natotoppmötet”, skriver utrikesminister Carl Bildt i ett mejl till DN.

Andra menar att det fördjupade Natosamarbetet kan få förödande konsekvenser för den svenska alliansfriheten.

– Baltstaterna är ju medlemmar i Nato och om de behöver hjälp av försvarsalliansen måste Nato ha tillträde till svenskt territorium. På det sättet blir Sverige indraget vare sig vi vill eller inte. Detta kan även ske om Ryssland skruvar upp ton­läget mot Baltikum och Natostyrkor tydligt vill demonstrera sin närvaro i förebyggande syfte, säger Karlis Neretnieks, generalmajor och före detta rektor på Försvarshögskolan.

Han anser att detta är en stark anledning för att Sverige bör gå med i Nato.

– Bland annat därför att vi ändå kommer att bli indragna i en kris, vare sig vi är med i Nato eller inte, säger han.

Sven Hirdman, som tidigare var Sveriges ambassadör i Ryssland, och Hans Blix, före detta utrikes­minister och chef för FN:s inspektörer i Irak, kallar det fördjupade samarbetsavtalet med Nato för ­direkt olämpligt.

– Ber Nato om att få komma och vara här i en krissituation så har jag mycket svårt att se att Sverige skulle säga nej. Har man sagt a har man sagt b, och då är vi potentiellt krigförande, säger Hirdman.

De är överens om att spänningarna över Östersjön kommer att fortsätta öka och att vi kommer att se fler kränkningar av svenskt territorium. Men försvarsminister Karin Enström avfärdar riskerna med att fördjupa samarbetet med Nato.

– Att bli undfallen är en mycket större risk, säger hon.

Förutom Baltländerna nämner Carl Bildt och Fredrik Westerlund på FOI också att även Vitryssland och Kazakstan upplever hot från Ryssland.

– Det Putin till synes vill åstadkomma är långvarigt inflytande över Ukraina, som en buffertstat mellan Ryssland och Nato rent militärt och mellan Ryssland och EU på ett politiskt plan. Man vill hålla EU och Nato borta från landet, säger Westerlund.

Fotnot: Detta är en uppdaterad version av artikeln i papperstidningen.

Rättelse 2014-09-06 00:15
I en tidigare version av texten stod felaktigt att Sverige varit neutrala i 200 år.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.