Var fjärde fånge på landets anstalter misstänks ha damp, adhd eller något annat neuropsykiatriskt funktionshinder. Trots att de står för huvuddelen av allt våld får de inte den vård de behöver för att fungera.
Steve Ericsson, verksamhetsutvecklare vid Kriminalvårdsstyrelsen, har presenterat flera undersökningar som visar att unga män med neuropsykiatriska funktionshinder, exempelvis damp och adhd, står för huvuddelen av allt hot och våld på anstalterna. För att de ska fungera behöver de placeras i mindre grupper där det är lugnt. Bakgrunden till deras kriminella karriär står ofta att finna i bristande impulskontroll och koncentrationssvårigheter med avbruten skolgång som följd.
Inte sällan har de börjat självmedicinera med olika droger och läkemedel för att så småningom hamna i tungt missbruk.
Steve Ericsson har vid flera tillfällen gjort Kriminalvårdsstyrelsen uppmärksam på problemet. Första gången 2001 i rapporten "Unga män i anstalt och häkten" och så sent som i höstas presenterade han en uppföljning på rapporten.
Bland annat konstaterar han att var fjärde intagen har, eller misstänks ha, något neuropsykiatriskt funktionshinder. De flesta har avbruten skolgång och för att återanpassningen till samhället ska fungera måste de läsa in grundskolan.
- Problemet är att personalen inte har någon utbildning alls för det här. De intagna placeras i stora grupper och när frustrationen växer resulterar det i våld.
I stället för att se var problemet har sin grund, tar kriminalvården till disciplinära åtgärder som isolering eller förflyttning. Det leder till en ond spiral med ännu mera hot och våld, menar Steve Ericsson.
Den nye generaldirektören Lars Nylén säger sig vara väl medveten om problemen. Som före detta rikskriminalchef vet han att unga män med neuropsykiatriska funktionshinder ligger bakom en stor del av kriminaliteten i samhället.
- Det är självklart att kriminalvården ska satsa extra mycket på den här gruppen, som har hela livet framför sig, säger Lars Nylén.
Om han går från ord till handling återstår att se. På Kumlaanstaltens riksmottagning utreds de allra grövsta våldsbrottslingarna, som dömts till fängelse i mer än fyra år, för att kunna placeras ut på den mest lämpliga anstalten. Psykologen Peter Johanssons forskning visar att nästan varannan intagen som utreds på riksmottagningen har adhd, exempelvis svårt att fokusera och kontrollera impulser. Han tillstår att det inte finns någon anstalt med verksamhet som är anpassad för deras speciella problematik.
- Inom kriminalvården finns ingen behandling över huvud taget för vuxna med adhd, säger Peter Johansson.
Var tredje våldsbrottsling som utreds på riksmottagningen är "psykopat", enligt Peter Johanssons forskning. De får inte ens delta i anstalternas programverksamhet.
- De utesluts helt från behandling, till exempel för missbruk, eftersom den är anpassad för dem som har bättre förutsättningar och är motiverade. Psykopaterna placeras ut på slutna anstalter, sen går de där helt utan att få någon behandling alls, säger Peter Johansson.