Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Våldtäktsdömd frias i HD

När ord står mot ord i sexualbrottsmål ska rätten se till berättelsens innehåll och inte till det intryck som personen ger.

Det slår Högsta domstolen (HD) fast på tisdagen i en vägledande dom.

En man som tidigare dömts till fyra års fängelse för att ha våldtagit och utnyttjat sin son sexuellt frias.

Mannen har förnekat brott, men hovrätten bedömde sonen som trovärdig. HD menar dock att sonens berättelse är detaljfattig, kortfattad och vag.

Mannen åtalades i juni 2009 för våldtäkt mot barn och grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Brotten ska ha begåtts mot mannens tonårige son 2003–05.

Tingsrätten friade mannen. Hovrätten dömde honom mot hans nekande till fyra års fängelse och till att betala skadestånd på 180.000 kronor till sonen.

Pojken sade först att inga övergrepp hade skett, sedan ändrade han sig.

HD listar i tisdagens dom en lång rad faktorer som är viktiga när domstolen ska bedöma trovärdigheten hos en person. Det handlar bland annat om i vilken mån berättelsen är logisk, rik på detaljer och fri från felaktigheter och motsägelser.

HD skriver även att det är "många gånger svårt att bedöma utsagan med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger".

En annan punkt i HD:s bedömning, som blir vägledande, är att åtalet mot mannen handlar om ett obestämt antal händelser som inte beskrivits tydligt var för sig. I sådana fall ställer HD "stränga krav" på bevisen.

– Jag är oerhört glad att min klient är friad. Det känns fantastiskt, säger Peter Haglund, den 49-årige mannens advokat.

Haglund är däremot inte nöjd med hur HD formulerat domen. Han menar att skrivningarna är alldeles för vaga och att HD inte "sätter ner foten" ordentligt.

– De borde slå fast att man inte kan döma en person enbart på en berättelse, säger han.

Forskningen i dag visar att det inte alls går att titta på kroppsspråk och hur en person talar för att bedöma en persons trovärdighet, enligt Haglund. Därför menar han att vittnen är absolut nödvändiga i den här typen av mål.

– Om det inte finns bevisning så ska det inte gå att döma. Så här många övergrepp kan inte ske utan att någon märker det.

Det finns ändå ett visst värde i att HD stramar upp kriterierna för hur en berättelse ska bedömas, menar Haglund.

– Det visar att man ska vara mycket försiktig och det är bra. Men att en detaljrik utsaga kan stärka trovärdigheten tycker jag är konstigt, det finns ju de som kan hitta på hur mycket som helst, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.