Ju rikare föräldrar – desto bättre betyg. Och det beror på valfriheten och kommunaliseringen av den svenska grundskolan, anser Lärarnas riksförbund. Nu anklagar Metta Fjelkner, ordförande, politikerna för att inte vilja se verkligheten i vitögat.
I dag presenterar LR, Lärarnas riksförbund, en ny rapport där man tittat på betygsutvecklingen från 1990 fram till 2008. Betygen har räknats om så att de är jämförbara över tid, trots att tidsperioden omfattar två olika betygssystem.
Tendenserna är tydliga:
- När det nya betygssystemet infördes 1998 gynnande det barn till högutbildade föräldrar med stabil ekonomi.
- Klyftorna mellan barn till hög- och låginkomsttagare har vidgats mer än klyftorna mellan hög- respektive lågutbildade mellan 1990 och 2008.
– Det är farliga tendenser som vi varnat för länge. Tyvärr verkar varken majoritet eller opposition vilja ta i frågan. Alla håller med om att det är ett problem att skolan inte är likvärdig och ojämlik, men ingen vill göra någonting åt det, säger Metta Fjelkner som nu kräver att en bred, parlamentarisk utredning sättter sig ner och analyserar läget utan politiska skygglappar.
Frågan har varit het länge. Flera skolforskare har, oberoende av varandra, exempelvis kommit fram till att valfrihetsreformen ökat segregationen, så väl den etniska som den kunskapsmässiga. Men valfriheten är en viktig dogm i alla ideologiska läger, att backa från den bedöms vara en politisk omöjlighet.
– Valfriheten kanske är här för att stanna, men då måste vi se till att alla har samma chans att välja det som är bäst för dem. Kan vi se alla dagens föräldrar och barn i ögonen och säga att de får den likvärdiga utbildning de har rätt till enligt lagen? undrar Metta Fjelkner.
Så väl moderaternas skolpolitiska talesperson Margareta Pålsson, som Ylva Johansson, välfärdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, delar bilden av de växande klyftorna i skolan. Båda tror också att ökade kunskapskontroller och mer kompetensutveckling av lärarna, kan förbättra situationen. Valfriheten kommer ingen av dem att ge sig på:
– Vi kan inte tvinga duktiga elever att gå i mediokra skolor, vi får se till att alla skolor är bra i stället, säger Margareta Pålsson.
Ylva Johansson tror att valfriheten ökat segregationen och att den är en del av problemet, men ser inte att det går att förändra.
– Däremot är det dags att lagstifta om hur kommunerna fördelar resurserna till skolorna. Pengarna måste användas där behoven är som störst, säger hon och välkomnar idén om en parlamentarisk utredning:
– Skolans roll i vårt samhälle är alldeles för viktigt för att vi inte ska försöka hitta gemensamma strategier.