Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel, vet hur det gick till när KGB värvade agenter i Sverige på 70-talet. Han är inte förvånad över att den unge Jan Guillou var av intresse för ryssarna.
En del kanske ställer sig frågan varför den då 22-årige journalisten Jan Guillou i slutet på 60-talet var intressant som potentiell agent för KGB. Dag Klackenberg, som själv låtsades bli värvad på 70-talet, förklarar varför:
- Han tillhörde precis den grupp som KGB var intresserad av. Unga framåt journalister, studentpolitiker och nyanställda UD-människor. Alla som skulle kunna bli framgångsrika på sina positioner i samhället, säger Dag Klackenberg.
Klackenbergs egen historia är som klippt och skuren ur en spionroman. När han var ny på UD i mitten på 70-talet uppvaktades han av en ryss från den sovjetiska ambassaden. Ryssens enträgenhet gjorde att han snabbt förstod att uppvaktningen handlade om ett värvningsförsök.
Kort därefter blev han kontaktad av Säpo som ville att Klackenberg skulle spela med och låta sig "värvas" av ryssen. Säpo ville veta vad KGB intresserade sig för, och hur en rekrytering fungerade i praktiken.
Under flera år försedde Klackenberg ryssarna med välkända och oskyldiga uppgifter och hjälpte samtidigt Säpo med uppgifter om hur KGB arbetade i Sverige. På slutet kunde också Klackenbergs kontakter med sovjetiska ambassaden hjälpa Säpo med att avslöja den svenske spionen Stig Bergling.
Dag Klackenberg poängterar att han inte vet någonting om Guillous relation till KGB, men att tillvägagångssättet och syftet med rekryteringen av journalisten följer välkända mönster.
- Guillou är ju inte den första som blivit värvad på det här sättet. En del kanske spelade med ett tag, och en del kontaktade Säpo.
- Ryssarnas metod med de här unga personerna var som att slänga ut en varp (en fiskelina) och se vad som skulle komma sen. De måste ju ha upptäckt något hos hans person som de tyckte de kunde ha nytta av, säger Dag Klackenberg.