Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Var femte gråtrut bär på multiresistenta bakterier

På soptippen i Soldtona i Alaska fångas trutar som får satellitsändare så att deras rutter kan kartläggas. I närheten ligger Kenaifloden där alaskabor varje sommar håvar upp sin årsranson av vild lax. Svenska forskare i samarbete med U.S Geological Survey ska ta reda på om trutarna skulle kunna sprida resistenta bakterier till fisk i floden.
På soptippen i Soldtona i Alaska fångas trutar som får satellitsändare så att deras rutter kan kartläggas. I närheten ligger Kenaifloden där alaskabor varje sommar håvar upp sin årsranson av vild lax. Svenska forskare i samarbete med U.S Geological Survey ska ta reda på om trutarna skulle kunna sprida resistenta bakterier till fisk i floden. Foto: Andrew Reeves

I Sverige bär var femte gråtrut på multiresistenta bakterier. I södra Europa är antalet betydligt högre, åtta av tio.

– Vi har på många sätt tappat kontrollen på situationen, säger forskningschef Jonas Bonnedahl.

På onsdag håller FN ett toppmöte för att diskutera antibiotikaresistens.

– Vi har miljontals fåglar som flyttar runt i Europa och uppåt hälften bär på resistenta bakterier, säger Jonas Bonnedahl, forskningschef i Kalmar läns landsting.

I flera år har han forskat på resistenta bakterier bland fåglar över stora delar av världen – Sverige, Antarktis, Arktis, Syd- och Nordamerika. Mellan 10 och 20 procent av svenska måsar bär på multiresistenta bakterier, visar hans kartläggningar. Motsvarande siffra i Spanien är närmare 80 procent.

Det handlar om så kallade ESBL-producerande bakterier, som främst förekommer i tarmen. Antalet människor som har ESBL-bakterier har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och utomlands. Både människor och djur kan bära på bakterien utan att märka det.

I en stor undersökning i Sverige för ett par år sedan visade sig 5 procent, var 20:e person, bära på ESBL-bakterier. Men bland fåglar är det alltså betydligt vanligare.

– Visst är det märkligt att måsarna utanför fönstret på sjukhuset bär på ESBL i högre grad än patienterna här inne, säger Jonas Bonnedahl.

På senare tid har forskare kunnat konstatera att fåglar även bär på de mest resistenta bakterier som har hittats. Bakterien mcr-1 upptäcktes i Kina för mindre än ett år sedan och slog ner som en bomb bland experter då den är resistent även mot colistin, en typ av antibiotika som brukar kallas ”den sista utvägen”.

Foto: Redan nu har forskare hittat bakterien hos fåglar i många olika länder.

– Skulle spridningen av dessa bakterier bli lika explosiv i miljön som vanliga ESBL har varit är det mycket bekymmersamt, säger Jonas Bonnedahl.

Troligen drar fåglarna på sig bakterierna vid kontakt med mänskliga aktiviteter, inkluderat jordbruk och djuruppfödning. Fåglarna dras till städer vars invånare mer eller mindre ofrivilligt ser till att det finns gott om fågelmat i olika former.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, ligger bakom många forskningsrapporter om avlopp och resistens, både i Sverige och utomlands.

– Det är fortfarande oklart om resistenta bakterier utvecklas i våra kommunala reningsverk eller om avloppsvattnet kanske ”bara” innehåller redan resistenta bakterier från vår avföring. Oavsett så är dålig avloppshantering och spridning av infektioner via miljön är ett jätteproblem globalt, säger Joakim Larsson.

– Massor av människor i utvecklingsländer blir sjuka av förorenat vatten. Då tar de ofta antibiotika, oavsett om det behövs eller inte, vilket i sin tur leder till att än mer resistenta bakterier utvecklas och sprids, säger han.

Redan i dag dör cirka 700.000 personer i världen varje år till följd av resistenta bakterier. Om inget görs kommer det att handla om tio miljoner dödsfall per år 2050, fler än cancer, enligt en brittisk rapport från i våras.

Och frågan är aktuell. I nästa vecka samlas världens länder för att diskutera åtgärder mot antibiotikaresistens i FN:s generalförsamling i New York.

Sverige har i många år satsat på att få ner förbrukningen av antibiotika hos både djur och människor för att motverka resistens. Jonas Bonnedahl tycker att insatserna måste utvidgas till fler områden, som till exempel eventuell spridning från djurproduktion som kyckling och grisuppfödning.

– I dag har vi inte riktigt kontroll över dessa processer, säger Jonas Bonnedahl.

Men han tycker inte att människor ska vara rädda för att gå ut i naturen eller för fåglar. Risken för en person att smittas är trots allt minimal.

– Skyll inte på fåglarna, det är inte de som är det primära problemet. De reflekterar bara vad vi människor håller på med, säger Jonas Bonnedahl.

Foto i text: Björn Olsen

Fakta.

Antibiotikaresistens har av Världshälsoorganisationen, WHO, klassats som ett av de stora hoten mot människors hälsa.

Förra året antog organisationen en global handlingsplan mot antibiotikaresistens.

På onsdag, den 21 september, samlas FN:s medlemsländer för att diskutera resistensfrågan.

I dag beräknas resistenta bakterier ligga bakom 25000 dödsfall i Europa per år, för hela världen handlar det om 700 000.

Om inget görs kan dödsfallen stiga till så mycket som 10 miljoner dödsfall per år 2050, enligt prognoser.

Källa: WHO, ECDC, O’Neillrapporten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.