Ekomaten har haft en boom under de sista 20 åren, men den har på senare år också fått kritik för att vara en lyxvara som tär på jordens resurser och därför inte kan anses vara någon helhetslösning för jordens livsmedelsförsörjning.

Bland andra den välkända taleskvinnan i jordbruksfrågor Marit Paulsson har dundrat om att det är dags att ”Slakta den heliga ekologiska kossan”.

Samtidigt visar en nyligen gjord Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Krav-märkets organisation, att drygt var femte konsument eller 22 procent köper ekologiskt så ofta de kan, och ytterligare 50 procent köper ekologiska varor ibland. Bara 3 procent svarar att de aldrig köpt ekologiska varor.

Att handla ekologiskt är vanligt inom alla konsumentgrupper, men den typiska konsumentprofilen för en eko-konsument är en yngre kvinna med hög utbildning, som kan ha både hög eller låg lön, samt oftast bor i en större stad.

Bland drivkrafterna bakom att välja ekologiskt anges flera orsaker som att det är bra för klimatet, bra för djuren, frånvaron av tillsatser och att det är mer välsmakande än motsvarande livsmedel som framställs med bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Mest välkänt bland de eko-märkena är ”Krav”, följt av Coops ”Änglamark och därefter Icas ”I love Eco”.