Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Var fjärde dömd brottsling kan ha missats att topsas

Foto: Eva-Marie Törnström/TT

Polisens dna-register saknar uppgifter om tusentals dömda brottslingar. Det kan vara så illa som att var fjärde person som döms för brott inte har topsats, visar DN:s granskning.

Konsekvensen är att det blir svårare att klara upp brott.

Dagens Nyheter avslöjade nyligen att polisen slarvar med att utreda dna-träffar på gamla brott. Varannan brottsutredning återupptas aldrig i samband med att en träffrapport presenteras. Efter granskningen har flera polisutredningar öppnats upp, bland annat ett våldtäktsärende i Göteborg, och runt om i landet genomförs inventeringar av gamla fall.

I dag kan DN avslöja brister i  hanteringen av topsningar, alltså när misstänkta gärningsmän tar salivprov och får sitt dna registrerat i  polisens register.

I flera år har Nationellt forensiskt centrum i Linköping, tidigare SKL, varit öppet kritiskt mot att polisen inte topsar tillräckligt många.

DN kan nu, med hjälp av en datakörning, visa att det kan vara så illa som att var fjärde person som döms för brott aldrig har topsats.

Tanken med dna-registret är att personer som döms för brott ska topsas och föras in i databasen. Syftet är att upptäcka om dna-profilen kan matchas mot spår på andra brottsplatser. En person som döms för ett narkotikabrott skulle till exempel kunna ha begått ett bostadsinbrott några år tidigare.

 

Ett skäl som vi hört till varför polisen missar att topsa är att man vill skapa någon slags förtroenderelation så att personen som förhörs öppnar sig. Då är det svårt att komma dragandes med en topspinne.

 

DN har sammanställt en datafil över alla personer som dömdes för brott i Sverige under vecka 16 i år. Vi har exkluderat domar där påföljden är böter. Därefter har polisen, på vårt uppdrag, gjort slagningar i dna-registret. Resultatet visar att 149 av 525 personer saknades i registret – ett bortfall på 28,4 procent.

Anna Granlund, gruppchef vid Nationellt forensiskt centrum i    Linköping, tycker att resultatet är intressant, men påpekar att det krävs ytterligare studier med en större mätperiod för att ge ett säkert svar på bortfallets generella storlek. Men hennes bedömning är att 28,4 procent låter som en trolig nivå.

Om bortfallet är så högt under hela året, skulle det motsvara tusentals personer som årligen inte förs in i registret.

Konsekvensen är att det blir svårare att klara upp brott eftersom potentiella dna-träffar aldrig upptäcks.

– Det är tråkigt eftersom systemet bygger på att det kommer in både spår från brottsplatser och att personer topsas. Det finns över 30 000 spår i registret som inte träffat mot någon person och något av dessa spår kanske kommer från personer som inte topsats, säger Anna Granlund.

Vi håller på att analysera varför det minskat. Det kommer ske aktiviteter på det här området i syfte att vi ska registertopsa personer när lagstiftningen tillåter. 

Den nya lagstiftningen kring dna-register infördes år 2006 då möjligheterna att topsa misstänkta personer utökades. I förarbetena bedömdes att förändringen skulle leda till fler uppklarade brott. Men sedan dess har brottsuppklarningen tvärtom försämrats, trots att polisen samtidigt fått det största resurstillskottet i modern tid. År 2006 klarades 17,6 procent brott upp – år 2014 var andelen 14,7 procent.

– Ett skäl som vi hört till varför polisen missar att topsa är att man vill skapa någon slags förtroenderelation så att personen som förhörs öppnar sig. Då är det svårt att komma dragandes med en topspinne, säger Anna Granlund.

Ny statistik från Nationellt forensiskt centrum visar att det skett en kraftig minskning av antalet topsningar de senaste åren. År 2011 topsades 46 907 personer. Då var polisen inte nöjd eftersom riktmärket var 50 000. Året därpå topsades över 50 000 personer. Sedan dess har siffrorna fallit och fram till och med den 30 november i år har endast 29 268 personer topsats.

– Vi håller på att analysera varför det minskat. Det kommer ske aktiviteter på det här området i syfte att vi ska registertopsa personer när lagstiftningen tillåter, säger Håkan Wall, enhetschef vid polisens nationella operativa avdelning.

Hur ser du på att så många som 28  procent av de dömda brottslingarna under en vecka inte fanns med i dna-registret?

– Det är en intressant ögonblicksbild. Sedan vet vi ju inte om det är rättvisande för hela året. Det är så att registertopsningen har minskat och det vill vi analysera närmare.

Foto: Grafik: Maria Westholm

Fakta. Så gjorde vi granskningen
  • DN begärde ut alla domar vid tingsrätterna i Sverige från vecka 16 i år (13–19 april). Det rör sig om domar avseende 1 169 personer.
  • Vi har gått igenom alla handlingar och tagit bort friande domar. Vi har också exkluderat domar där påföljden endast är böter eftersom dessa brott inte omfattas av DNA-lagstiftningen. Vi har också exkluderat domar där den åtalade friats i högre instans.
  • Kvar återstod domar avseende 525 personer som vi sammanställt i Excel. På DN:s uppdrag har Nationellt forensiskt centrum genomfört en datakörning för att se om dessa personer förekom i  DNA-registret. NFC har av sekretesskäl inte lämnat data på individnivå, utan uppgifter på aggregerad nivå. 376  fanns i  registret, 149 fanns inte.
Läs mer. Polisens slarv med DNA-tester
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.