Sverige

Var fjärde följer ännu blint matens bäst före-datum

Många häller ut mjölken om datumet på förpackningen har passerat.
Många häller ut mjölken om datumet på förpackningen har passerat. Foto: TT

Var fjärde konsument är noga med att inte äta något vars bäst före-datum gått ut. För över hälften av dem är oron för att bli sjuk det främsta skälet.

Samtidigt svarar strax över hälften av alla tillfrågade undersökningen som Konsumentföreningen i Stockholm låtit göra att de skulle slänga mindre mat om de blev bättre på att äta rester, laga mat på rester och planera sina inköp.

Vissa frågor ställdes likadant i en undersökning 2009. Jämför man svaren kan man se att var fjärde då som nu ansåg att bäst före-datum avgör om något kan ätas.

Ingela Dahlin, projektledare för Livsmedelsverkets matsvinnsarbete, konstaterar att ett passerat bäst före-datum inte alls betyder att något är oätligt, och att många blandar ihop bäst före-datum med sista förbrukningsdag.

– Bäst före, men bra efter. Lita på din magkänsla. Titta, lukta, smaka. Det kan man inte säga för ofta. Men det finns riskgrupper som ska vara försiktiga, till exempel gravida, säger Ingela Dahlin.

Naturvårdsverket, som samarbetar med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i ett projekt för att minska matsvinnet, kommer med en ny rapport om matsvinn i veckan.

Svinnet beräknades 2012 till 1,2 miljoner ton, matavfallet i jordbrukssektorn oräknat.

Foto: TT

Foto: TT

Hanteringen av livsmedel i alla led – i produktion, distribution och hos hushållen – skapar matsvinn som också är en del av vår miljöpåverkan.

Enligt Naturvårdsverket svarar livsmedelshanteringen för ungefär hälften av övergödningen och för uppemot en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. Minskat matsvinn är alltså bra för miljön.

Hushållen beräknades 2012 stå för långt över hälften av matsvinnet i fast form, alltså det som hamnar i soporna. Det motsvarar 81 kilo per person och år. Till det uppskattas hushållen hälla ut cirka 224.000 ton flytande mat och dryck i avloppet, eller 26 kilo per person.

Som tidigare enkäter om matsvinn har visat anser konsumenterna även i den nu aktuella undersökningen att ett viktigt skäl för att inte slänga mat är miljön. Hela 69 procent svarar att det är den viktigaste anledningen. Näst viktigast är hushållsekonomin, anser 61 procent i en fråga där man kan ange flera skäl.

Och det finns, förutom miljövinster, även pengar att spara för hushållen om de minskar sitt matsvinn.

På sajten stoppa.matsvinnet.nu, som drivs gemensamt av de tre myndigheterna, uppges att en tvåbarnsfamilj slänger mat för 6.000 kronor årligen. Räknat på 107 kilo avfall per person och år (mat och dryck) betyder det ett genomsnittspris på 14 kronor kilot på den slängda maten. Den som tror sig slänga dyrare mat än så kan således spara ännu mer.

Fakta. Undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Konsumentföreningen i Stockholm.

Den har gjorts som webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, som består av 44 000 personer, och är riksrepresentativ avseende ålder, kön och region i åldersspannet 18–79 år.

Svarsfrekvensen var 61 procent. 1 019 intervjuer har gjorts.

DN