Att den svåra matematiken inte hör till skolelevernas favoritämne är en inte särskilt vågad generalisering. Den uppfattningen stöds också av resultaten från de nationella proven. Mer än var fjärde elev i årskurs tre klarar inte kraven för de fyra räknesätten.
- Det är ju tur att vi upptäcker dem nu, och att vi har en avstämning redan i årskurs tre, säger Maj Götefelt, undervisningsråd på Skolverket till Rapport.
För första gången gjorde tredjeklassare i våras nationella prov i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. När resultatet nu har anlänt visar de stora skillnader mellan barnens kunskaper i svenska och matematik.
De flesta elever lyckades väl med svenskan, där delprovet muntligt berättande var enklast och endast två procent av eleverna misslyckades. Svårast i svenskan var emellertid att läsa faktatexter, som i delprovet handlade om djur och människors språk.
I matematiken däremot gick det tyngre i flera av delproven. 27 procent misslyckades med uppgiften som gick ut på att "förstå samband mellan räknesätten". Eleverna skulle där dela upp kulor i en äventyrsberättelse med hjälp av de fyra räknesätten.
- Vi har fått höra i kommentarer från lärare att det är många som väntar med genomgång av alla de fyra räknesätten och att många läromedel tar upp division först i årskurs 4. De elever som ej når kravnivån har förstås rätt till hjälp att nå målen men också de elever som har klarat av delproven har rätt att utvecklas utöver denna nivå, förklarar Maj Götefelt.
Skolverkets resultat grundar sig på ett urval från 400 skolor och över 11 000 elever, drygt tolv procent av alla elever i årskullen.
Resultaten visar också stora skillnader mellan flickor och pojkar; redan i tredje årskurs ligger flickorna steget före pojkarna.
- Det kan handla om att flickor och pojkar mognar olika snabbt. Men det är viktigt att man är uppmärksam och ser att det ser ut så här redan i årskurs tre, säger Maj Götefelt till Rapport.
Nationella prov hålls sedan tidigare även i femte och nionde klass.