Var tredje doktorand som börjar studera i Sverige kommer från ett annat land. Och nästan hälften stannar kvar i Sverige efter avslutad examen. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.
De senaste elva åren har antalet utländska doktorander mer än fördubblats, från 15 procent till 33 procent år 2008. Och mer än en tredjedel av de utländska doktorandnybörjarna finns samlade vid två lärosäten: Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet i Stockholm.
Det visar Högskoleverkets nya rapport som spänner över åren 1997 till 2007.
Det är framför allt doktorander från Asien som ökar, medan doktorander från Europa minskar. Majoriteten år 2007 var män, 62 procent, vilket jämställdhetsmässigt skiljer sig från den svenska gruppen där fördelningen var helt jämn, 50 procent. Med utländska doktorander menar Högskoleverket (HSV) forskarstuderande som rest till Sverige för att doktorera, inte dem som växt upp i Sverige med utländska föräldrar.
Ökningen förklarar Högskoleverket dels med att svenska lärosäten aktivt försökt rekrytera utländska forskarstuderande, dels att man erbjuder allt fler internationella magister- och masterprogram på engelska som kan bli en inkörsport till forskarstudier. Vissa lärosäten har uppgett att de haft svårt att rekrytera svenska forskarstuderande inom framför allt naturvetenskapliga och tekniska ämnen och att detta blivit ett sätt att bibehålla forskningen på en hög nivå.
– Att hälften stannar i Sverige och hälften återvänder är en bra balans. De som stannar blir en resurs för svenk arbetsmarknad och de som åker tillbaka till sitt hemland blir också en resurs eftersom svenskt näringsliv får nätverk och kontakter runt om i världen, säger Anders Flodström, universitetskansler på Högskoleverket.
Av de utländska doktoranderna som avlade doktorsexamen åren 1997 till 2001 fanns 44 procent kvar i Sverige efter fem år. De avlade examen snabbare än svenska forskarstuderande. Inom fem år hade 55 procent utländska forskarstuderande avlagt examen och bland de svenska 34 procent. En förklaring till att de blir snabbare färdiga kan vara deras ekonomiska situation, skriver HSV.
De utländska doktoranderna lever i högre grad på stipendier eller på egna medel och/eller studiemedel. Det sätter visserligen större press på dem att klara av studierna snabbare men gör också att de inte arbetar vid sidan om och då kan fokusera på studierna. Svenska forskarstuderande gör fler avbrott för föräldraledighet och studerar ofta deltid i kombination med arbete på institutionen eller hos annan arbetsgivare.