Tre av tio gymnasieelever fullföljer inte sin gymnasieutbildning och uppnår inte högskolebehörighet inom tre år. Elever från Jönköpings och Gotlands län samt Västra Götalandsregionen lyckas bäst.
Sveriges Kommuner och landsting, SKL, presenterade i går sin årliga öppna jämförelse av hur elever i Sveriges kommuner lyckas med sin gymnasieutbildning.
I genomsnitt går 61 procent av kvinnorna och 56 procent av männen från studieförberedande gymnasieprogram vidare till högre studier inom tre år. Och kvinnor har högre betygspoäng i samtliga kommuner.
Andelen elever som fullföljde sina studier på fyra år var drygt 75 procent. Och elever som kommer från kommuner med högskolor eller universitet går i högre utsträckning vidare till högre studier.
Två år efter gymnasiestudierna har främst elever från varuproducerande kommuner i Jönköpings och Kronobergs län samt Västra Götalandsregionen lyckats få arbete, konstaterar SKL. Men när SKL:s mätning gjordes år 2008 rådde högkonjunktur. Samtidigt hade en fjärdedel av gymnasieeleverna varken etablerat sig på arbetsmarknaden eller börjat studera efter två år. Och där låg elever från Jämtlands, Värmlands, Gotlands och Västernorrlands län sämst till. Och variationerna är stora mellan olika kommuner och gymnasieprogram.
I en kommun som Jokkmokk fullföljer bara cirka 44 procent av eleverna sin yrkesförberedande gymnasieutbildning inom tre år medan 96 procent gör det i Ydre. Och på det studieförberedande programmen är skillnaderna lika stora trots att IV-programmet räknats bort även där. I Arjeplog fullföljde 45 procent sina studier inom tre år och i Boxholm 100 procent.
Håkan Sörman, vd på SKL, vill inte dra generella slutsatser om varför elever från vissa kommuner lyckas bättre än andra. SKL rankar inte heller kommuner med sämst resultat. Däremot finns alla kommuners resultat med i de statistiska tabeller som man tagit fram.
SKL kritiseras av Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster för att år efter år ta fram statistik utan att analysera varför vissa kommuner lyckas betydligt sämre med sina skolelever, trots liknande förutsättningar.
Varför analyserar ni inte skillnaderna mellan kommunerna?
– Vi har valt att peka på de goda exemplen och vi visar öppet upp statistiken från samtliga kommuner. Vi vet att ingen kommun vill ligga sist. Och Svenskt Näringsliv gör ingen rankning av sina medlemmar, säger Håkan Sörman.