Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Var tredje fiskare har slutat: ”Ingen kan se någon framtid”

30-årige yrkesfiskaren Christian Johannisson anser att det småskaliga kustfisket missgynnas av en Kafkaliknande svensk fiskebyråkrati.
30-årige yrkesfiskaren Christian Johannisson anser att det småskaliga kustfisket missgynnas av en Kafkaliknande svensk fiskebyråkrati. Foto: Joakim Roos

En tredjedel av Sveriges yrkesfiskare har försvunnit de senaste tolv åren. Medelåldern bland dem som är kvar är en bra bit över 50. Fiskeri­byråkratin och oron för ekonomin håller på att ta knäcken på 30-årige Christian Johannisson.

Han tar en sväng ner till hamnen för att se till ”Carmita”. Det är en av Christian Johannissons tre mindre fiskebåtar. De andra två, ”Hedvig” och ”Norrland”, ligger i Hirtshals på den danska kusten. Det är Christians hemmahamn under vintern och våren, men vädret har varit dåligt så han åkte hem till hustrun Emma och barnen Alrik och Hedvig i Skärhamn i Bohuslän.

Det är här han är uppväxt och det är här han lärde sig yrket av morfar Gunnar. Christian fick yrkesfiskarlicens när han var 13 år och började arbeta så fort han gått ut gymnasiet. Nu har han fyllt 30 och funderar på om han klarar att fortsätta med det slitsamma men fria yrke han älskar.

Statistik från nyhetsbyrån Siren visar att var tredje yrkesfiskare i landet har försvunnit sedan 2002 och antalet licensierade var vid årsskiftet nere i 1 464. På östkusten är tappet runt 50 procent. En majoritet av kåren är över 50 år och nyrekryteringen låg. Det förvånar inte Christian Johannisson.

– Ingen kan se någon framtid och vi som lever på det här är djupt oroade, säger han.

Christian sysslar med kustnära fiske med passiva redskap, som garn och bur. Han kallar det för ett riktigt fiske, skonsamt mot miljön, och säger att han inte kan se sig själv på en stor båt. Men osäkerheten kring ekonomin får honom att tveka kring framtiden. Han menar att det småskaliga kustfisket missgynnas av en Kafkaliknande svensk fiskebyråkrati.

– Vi säger i Sverige att vi vill gynna det närfiskade och det ekologiska, men då säger jag att det är hög tid att de som bestämmer visar det i handling, säger Christian.

I somras fick han 2 000 kronor i böter när han hade anmält 20 kilo mindre fångst än de han hade med sig in till kajen. Han fick också straffprickar enligt ett nytt sanktionssystem. För många prickar gör att licensen dras in temporärt eller till slut permanent. Christian förstår att myndigheten styrs av EU-regler, men han tycker att det känns orättvist när han jämför sig med danska kolleger eftersom Danmark valt att tolka vissa EU-regler mindre strikt.

Ett annat problem är de ransoner som han har att rätta sig efter. 2011 fick varje båt ta två ton torsk per vecka. I fjol var siffran halverad och i år har den minskat till 800 kilo eftersom EU sett ett minskat bestånd. I dagsläget ger en veckofångst Christian 17 000 kronor. Det låter som en skaplig veckolön.

– Men då måste jag räkna bort alla omkostnader och det är långt ifrån alla veckor som vädret eller kvoterna tillåter fiske, säger han och förklarar att många kolleger slutat eller börjat halvtidsarbeta med andra yrken.

Ett system med överförbara kvoträttigheter som är på förslag och som beskrivs i artikeln intill, skulle gynna dem som har råd att satsa. Christian har redan stora investeringar i båtar som ingen vill köpa. Att sluta skulle inte bara vara svårt känslomässigt.

– Det skulle också innebära att jag tvingas skuldsätta mig kraftigt, säger han.

Beståndet har minskat dramatiskt på 100 år

16 kilo fisk äter vi per person i Sverige om året. De mest populära är torsk, lax och sill.

80 procent, drygt, av den fisk vi äter i Sverige är importerad. Samtidigt exporteras en stor del av den svenskfångade fisken.

Enligt Havsmiljöinstitutet har beståndet av samtliga havslevande fiskarter i Östersjön och Västerhavet minskat dramatiskt de senaste 100 åren. Utfisket har lett fram till stränga kvotregler från EU.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.