Vad det beror på är svårt att säga, berättar myndighetens säkerhetschef Mats Kajler, eftersom det är många faktorer som väger in: exempelvis benägenheten att rapportera incidenter, att de har fler ärenden, eller att fler hamnat i skuldfällor.

– Men det ursäktar inte att en anställd medarbetare utsätts för våld och hot, säger Kajler.

Fackförbundet ST har gjort enkätundersökningen om medlemmarnas arbetsmiljö. Rapporten bygger på 9 264 svar, och visar att nära sju procent uppger att de har blivit utsatta för våld eller hot om våld under de sista 12 månaderna. Kronofogdens siffra är 30,3 procent.

Torbjörn Carlsson, utredare på ST, upplever däremot att arbetsgivarna har blivit bättre på att hantera problemet de senaste tio åren.

På Kronofogdemyndigheten vidtas alltid vissa säkerhetsåtgärder, och personalen får utbildning konstaterar Mats Kajler.

– Hur pratar du för att undvika konflikter och så att samtalet inte spårar ur? Och om det ändå spårar ur, hur placerar du dig själv i trappuppgången? Hur parkerar du bilen utanför lägenheten så att du snabbt kommer därifrån?

Fogden har också rätt att begära hjälp från polisen om de misstänker att en person är farlig.

– Det finns ingen som helst anledning att spela hjälte, säger han.

Sofia Wikman är doktorand i kriminologi och forskar om våld i arbetslivet. Hon berättar att uppmärksamheten kring frågan har varit stor under 2000-talet. Det ger effekter i hur arbetsgivarna och de anställda tolererar problemet, vilket kan innebära att det åtgärdas på ett bättre sätt.

Å andra sidan har handläggningstakten ökat vilket kan medföra mer hot och våld.

Den största ökningen har skett bland kvinnor inom vården, säger hon. Och det har skett parallellt med neddragningar och sparbeting.

– Är ditt jobb skit för övrigt så minskar din tolerans för att ta skit, säger Wikman.