Nästan var tredje lärare utsätts för våld eller hot på jobbet varje år. Det visar en undersökning från Arbetsmiljöverket. Enligt en rapport från Lärarnas riksförbund upplever mer än hälften av landets lärare dessutom att våld och hot blir vanligare.
- De flesta lärare som jag varit i kontakt med törs inte prata om händelserna och träda fram öppet, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.
- Många väljer hellre att lämna yrket för de har svårt att klara att gå tillbaka efter att de utsatts för våld eller hot. Var tredje anmälan till Arbetsmiljöverket förra året handlade om just skolan. Många anmälningar handlade om lärare, men oftast är det elever som både drabbas och ligger bakom våldet.
De senaste åren har anmälningarna till verket mer än fördubblats och siffrorna pekar mot att 2007 blir värsta året någonsin. DN har granskat närmare 200 anmälningar - och läsningen är skrämmande.
Det finns allt från dödshot till grov misshandel.
Stefan Hult, inspektör på Arbetsmiljöverket, menar att trots att siffrorna stiger är mörkertalet fortfarande omfattande.
- Anmälningarna vi får in är bara toppen av ett isberg, säger han.
För trots skyldigheten att anmäla missförhållanden är många inom skolvärlden så avtrubbade av våldsspiralen att gränsen för vad som betecknas som "allvarlig skada för liv och hälsa" blir flytande.
Det finns också en kultur på en del skolor att man sköter "problem" internt. För i många kommuner pågår en intensiv kamp rektorerna emellan för att få barnen att välja just deras skola.
- Det är anmärkningsvärt få fristående skolor bland anmälningarna. Det kan bero på att de inte känner till skyldigheten att rapportera, men det kan också bero på att de medvetet väljer att inte rapportera för att de är rädda att det inte ska se bra ut, säger Stefan Hult.
Så en skola som anmäler många händelser till Arbetsmiljöverket och polisen behöver alltså inte per automatik vara en dålig skola, utan en skola där man tar problemen på allvar och har nolltollerans.
Att skolmiljön ofta är stökig visar sig tydligt. I Lärarnas riksförbunds senaste arbetsmiljöundersökning från år 2005 anger nästan hälften av lärarna i grundskolan att de ägnar en stor del av sin lektionstid till att skapa arbetsro.
Två tredjedelar uppgav att de inte fick någon hjälp efter att ha utsatts för kränkningar, våld eller hot. Nästan lika många säger att det inte vidtogs någon åtgärd efter händelsen.
Ändå väljer cirka 14.000 studenter att påbörja lärarutbildningen varje år.
Christian Hökenhammar, 26 år, Håkan Nilsson, 25 år, och Johan Wensheim, 30 år, läser alla sista terminen på lärarutbildningen. Efter nyår tar de steget ut i verkligheten.
- Utbildningen måste förändras, läraryrket är inte detsamma som för tio år sedan. Samhället är hårdare och också skolans värld blir tuffare, säger Håkan Nilsson.
Johan Wensheim vill ha fler nu yrkesverksamma lärare under utbildningen.
- Lärarhögskolan borde integrera lärare som får komma och berätta om vad de gjorde i klassrummet dagen innan. Inte hur det var i skolan för tio år sedan, som de som undervisar här har erfarenhet av, säger han.
De är alla beredda på att det är en tuff miljö som kommer att möta dem i januari. Men menar att det är värt det.
- Att jobba med barn är det roligaste jag har gjort, att få vara med och forma hur en ung människa utvecklas ger otroligt mycket tillbaka, säger Christer Hökenhammar.