Varannan politiker utsatt för hot

Efter mordet på Anna Lindh tillsatte den förra socialdemokratiska regeringen en utredning med uppgift att kartlägga förekomsten av våld och hot mot politiker. Och resultatet, som presenterades förra året, kan närmast beskrivas som alarmerande.

Hela 74 procent av de dåvarande riksdagsledamöterna svarade att de utsatts för trakasserier, hot eller våld. Många av de drabbade övervägde att lämna sina uppdrag.

Enligt riksdagsledamöternas egen bedömning kom de flesta hoten från missnöjda medborgare och psykiskt störda personer. Rasister och högerextremister misstänktes också ligga bakom en hel del av hoten.

- Politikerna tror att det är en vanlig arg medborgare som är förbannad på nedskärningear. En del, särskilt i södra Sverige, tror på mer organiserade hot från högerextrema, säger utredningens ordförande Berit Högman.

Kvinnor och invandrare drabbas oftare än män och infödda svenskar. Kristdemokrater var enligt undersökningen mer utsatta än andra politiker. Det finns även vissa lokala och regionala skillnader.

Det flesta av hoten framfördes anonymt via brev eller telefon, enligt riksdagsledamöterna. Det är nästan lika vanligt att trakasserierna äger rum i hemmet som på arbetsplatsen.

Situationen för landets kommun- och landstingspolitiker är likartad, även om hoten inte är lika omfattande. En tredjedel uppgav att de utsatts för hot eller trakasserier. Men till skillnad från riksdagsledamöterna utsätts de lokala politikerna oftare för direkta hot som framförs muntligt, öga mot öga.

- Det kan handla om allt från att få gevärsammunition i brevlådan, hundskit på bilrutan eller sönderskurna däck, säger Berit Högman.

Enligt polisen är det många politiker som inte vill berätta om hoten. Många är rädda för att situationen ska förvärras. En del väljer att hålla tyst för att skydda sin familj.

Undersökningen omfattar totalt 1.967 förtroendevalda, varav 1.629 fullmäktigeledamöter från kommuner och landsting och 338 riksdagsledamöter.