Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Varannan svensk vill att försvarets resurser ska öka

Efter Ukrainakrisen har försvaret blivit en hetare politisk fråga än på många år. En ny DN/Ipsos-mätning visar att det nu finns ett brett stöd för att öka eller bibehålla försvarsutgifterna. Bara en tiondel vill spara på försvaret.

Sedan Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sammanbrott två år senare har Sveriges försvar förändrats radikalt. Värnplikten har avskaffats, mängder av förband har lagts ned och försvarskostnaderna har kapats. Andelen av BNP som Sverige lägger på försvaret har mer än halverats sedan i början av 1990-talet.

Alliansregeringen fortsatte, när den tillträdde 2006, precis som tidigare S-regeringar att spara på försvaret.

På senare år har Folkpartiet och Kristdemokraterna med hänvisning till utvecklingen i Ryssland drivit en mer försvarsvänlig linje, men har inte fått gehör i regeringspolitiken.

I budgeten för 2014 ökade regeringen försvarsanslagen med 200 miljoner kronor vilket med prisutvecklingen inräknad innebar att bantningen av försvaret i realiteten fortsatte. Så sent som på Folk och Försvars konferens i Sälen i januari raljerade statsminister Fredrik Reinfeldt över dem som kräver högre försvarsanslag.

Med Rysslands annektering av Krim och krisen i östra Ukraina har situationen förändrats snabbt. Både regeringen och Socialdemokraterna har de senaste veckorna aviserat att det blir mer pengar till försvaret i framtiden.

Och de verkar ha väljarna med sig för den linjen. En färsk opinionsmätning som Ipsos genomfört på Dagens Nyheters uppdrag visar att 45 procent av väljarna tycker att resurserna till försvaret bör öka. En dryg tredjedel, 36 procent, tycker att det räcker med att resurserna bibehålls på dagens nivå medan endast en tiondel vill minska försvarsanslagen.

– I väljarkåren som helhet finns det en klar majoritet för att bibehålla eller öka de ekonomiska resurserna till Sveriges försvar, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Mest försvarsvänliga är Krist­demokraternas och Sverigedemokraternas väljare, tätt följda av Moderaterna. Det är också tydligt att män är mer benägna att vilja ha mer resurser till försvaret än kvinnor.

– Resurser till försvaret är också i viss mån en generationsfråga. Äldre vill i högre utsträckning öka resurserna medan de yngre är mer osäkra, säger David Ahlin.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är ensamma i riksdagen om att vilja skära i försvaret. MP föreslår i sin skuggbudget att försvaret ska bantas med 1,6 miljarder kronor – men bland deras väljare stöds den linjen bara av 15 procent. V föreslog i höstas en utgiftsminskning med en miljard, vilken stöds av 21 procent av vänsterväljarna.

– Både i Vänsterpartiet och Miljöpartiet, två traditionellt försvarsskeptiska partier, finns det också en klar majoritet för att bibehålla eller öka resurserna till försvaret.

Ipsos har inte genomfört några liknande mätningar tidigare om resurserna till försvaret. David Ahlin menar dock att det finns tydliga tecken på att Ukrainakrisen påverkat opinionen från höger till vänster i försvarsfrågan.

– Det breda genomslaget i hela väljarkåren, även bland miljöpartister och vänsterpartister, tyder på att den senaste tidens oro har haft betydelse, säger David Ahlin.

Försvaret

30–50 miljarder kronor på tio års sikt har Riksrevisionen kommit fram till att det saknas för att kunna förverkliga den försvarsorganisation som riksdagen redan har beslutat om.

5,5 miljarder kronor i ökning till försvaret presenterade regeringen i förra veckan. Men anslaget ligger tio år fram i tiden. Det som utlovas för nästa mandatperiod är som mest en dryg miljard kronor varav hälften är en omfördelning inom totalförsvarets anslag.

400 miljoner kronor vill Socialdemokraterna redan i år omfördela från internationella insatser till övningar och materiel.