Landstingen har ett mödosamt arbete framför sig för att kunna uppfylla regeringens rehabiliteringsgaranti som redan ska vara på plats. Det framgår av en stor enkät som Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har genomfört.
Två grupper omfattas av garantin: patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg samt personer med lättare psykiska problem som ångest, depressioner och stress. Men för att ta del av regeringens extrapengar krävs att vissa behandlingar används.
Patienter med psykiska besvär ska erbjudas kognitiv beteendeterapi, KBT, eller kognitiv psykoterapi, KPT, en kompetens det råder brist på.
– Den är enorm. KBT-kunnande växer inte på träd och kanske är det en av de punkter som är svårast att tillmötesgå, säger Hans-Eric Boijertz, specialist i allmänmedicin och tillförordnad verksamhetschef vid S:t Eriks vårdcentral i Stockholm.
– Vi har ingen att erbjuda här utan är beroende av samarbete.
Dessutom kan kompetens att remittera till KBT saknas bland allmänläkarna, enligt Boijertz, som dock varnar för en övertro på just den metoden.
Elisa Lindgren, projektledare i Norrbotens landsting, beklagar också att garantin är såpass smal.
I Norrbotten kan ändå två av tre vårdcentraler erbjuda KBT eller KPT, i flera län står det sämre till. Mer än en tredjedel av landets vårdcentraler säger att de behöver rekrytera mer personal för att klara garantin för stresspatienter.
– Vi har inte hunnit bygga ut den psykosociala kompetensen i primärvården. Vi utbildar nya KBT-terapeuter i Norrbotten, men det tar tid, säger Elisa Lindgren, som tror att garantin kan gälla fullt ut i länet först i höst.
För de norrländska smärtpatienterna är situationen bättre. Ett särskilt vårdprogram har nyligen startats och det finns goda möjligheter att erbjuda den behandling som garantin kräver. Det kallas multimodal rehabilitering, en resurskrävande insats som innebär att patienten tas om hand av ett team av exempelvis sjukgymnast, beteendevetare och läkare.
För landet i stort är det i snitt 40 procent av vårdcentralerna som uppger att de kan erbjuda en sådan hjälp. I Blekinge har man brist på både multimodala team och KBT-kompetens.
– Vi har av tradition arbetat mer psykodynamiskt här, speciellt i primärvården, säger landstingets ansvarige Peter Pettersson.
För att klara stressrehabiliteringen uppger över hälften av vårdcentralscheferna att man måste anställa ny personal.
Men har ni råd med det?
– Jag kan inte svara på det. Men vi kan komma långt med att vidareutbilda befintlig personal och ändra arbetssätt, säger Peter Pettersson.
Enkäten visar också att en majoritet av landets primärvårdsmottagningar saknar rutiner och program för att ta hand om stress- eller smärtpatienter, de grupper som står för den största delen av sjukskrivningarna.
– Det är inte bra, vi måste bli bättre på att sätta in åtgärder tidigare, säger Peter Pettersson.
Han tror att landstingen måste börja arbeta mer tidsfokuserat – inte minst till följd av regeringens nya rehabiliteringskedja.
– Fokus i vården har hittills inte legat så mycket på att folk ska tillbaka i arbete.
På SKL vill man inte sia vare sig om när alla patienter kan garanteras den rehabilitering som regeringen vill eller om pengarna räcker.
– Det är svårt att göra en bedömning av det innan vi vet hur många patienter det rör sig om. Den redovisningen görs i april, säger SKL:s sjukskrivningsexpert Anna Östbom.