Vårdnadsbidraget blir allt populärare i invandrartäta områden och på vissa håll tvingas förskolor att lägga ned när barnen stannar hemma. Trenden oroar Lärarförbundet som varnar för att barn hamnar på efterkälken i språkutvecklingen.
Från och med den 1 juli 2008 har kommuner haft möjlighet att ge ett vårdnadsbidrag till föräldrar med barn mellan ett och tre år. Generellt sett har bidraget har slagit igenom på någon bredare front men i invandrartäta förorter är bilden en annan, visar en genomgång som DN har gjort. I Spånga-Tensta i Stockholm har antalet föräldrar som beviljats bidrag mer än fördubblats, från 61 stycken 2008 till 135 i fjol.
Två förskolor på Järvafältet har under hösten tvingats lägga ned sina verksamheter och Karin Danielsson, förskolechef på kommunala Stormhatten i Tensta där man sett kön minska drastiskt, tror inte att föräldrarna vet vad deras barn går miste om.
- Många säger att ”det gör väl inget, de är ju så små”. Men även en 1,5-åring har nytta och glädje av förskolan, både den sociala kompetensen och språkutvecklingen gynnas, till DN.
Den bilden målas även upp av Lärarförbundet, som ställt sig kritiska till vårdnadsbidraget och tidigt gick ut och varnade för att det främst skulle användas i invandrartäta områden och öka segregationen.
- Här ser vi hur vårdnadsbidraget är kontraproduktivt när det gäller strävan att förhindra segregationen och ge barnen den språkträning som de behöver, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, till DN.se.
- Jag är orolig för att det här med stigande arbetslöshet blir ett sätt att öka på den egna kassan på bekostnad av barnens stimulans. Barnen blir förlorarna.
Socialdemokraterna stämmer in i kritiken:
- Faran är att barn som till en början har mycket emot sig inte kommer i kontakt med det svenska språket tillräckligt innan de kommer till skolan, säger Marie Granlund, partiets skolpolitiske talesperson, till DN.se.
Men den farhågan delas inte av Kristdemokraterna. För dem har vårdnadsbidraget varit en hjärtefråga och helst skulle partiet se att det höjdes från dagens 3.000 kronor i månaden till 6.000 kronor.
- Att en familjs ekonomi förbättras lite under en så viktig period av barnens liv är bara positivt. Det barnen förlorar i språkutveckling tar de igen i trygghet. Och barn lär sig svenska snabbt sedan, de är så receptiva, säger Emma Henriksson som är familjepolitisk talesperson för KD i tisdagens DN.