Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Vårdnadstvist hamnar oftare i rätten

2006 ändrades lagen för att få föräldrar att samarbeta bättre kring vårdnaden om barnen vid en separation. Det blev tvärtom. I dag hamnar allt fler i domstol eftersom många inte kan komma överens om sina gemensamma barns boende och umgänge.

– Det är enklare att få ensam vårdnad efter lagändringen, och då vill man testa och se om man kan få det. Hela vårt rättssystem handlar om att visa att den andre har fel och processen tvingar fram ett sånt beteende, säger Anna Singer, docent i familjerätt vid Uppsala universitet.

Sedan lagändringen som innebar en ändring i föräldrabalken infördes 2006 har antalet vårdnadstvister som hamnar i domstol ökat med 31 procent. Lagändringen innebär att rätten vid bedömning om vårdnaden ”skall fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet”.

I samband med lagändringen infördes nya möjligheter till medling vid sidan av kommunernas skyldighet att erbjuda föräldrar samarbetssamtal när de har svårt att samarbeta kring barnets juridiska vårdnad.

– Föräldrarna kommer oftare överens om den juridiska vårdnaden om barnet än om boende och umgänge. Man går till domstol för att man inte kommer längre själv eller med hjälp av familjerätten, säger Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, som under många år forskat kring vårdnadsfrågor.

Statistiken talar också sitt tydliga språk, mellan 2008 och 2009 hamnade 4 068 vårdnadstvister hos landets tingsrätter, en ökning med 11 procent. På familjerätten i Spånga-Tensta – dit många söker sig efter en stämning i tingsrätten – bekräftar man att föräldrar ofta har svårt att skilja på juridisk vårdnad och tror att det är detsamma som boende och umgänge.

– Många som är i tvist blandar ihop vårdnad och boende. Begreppet vårdnad kan vara missvisande och därför pratar jag alltid om ­juridisk vårdnad, säger Cecilia Grimelius, familjerättssekreterare i Spånga-Tensta.

Orsaken bakom formuleringen i föräldrabalken är att lyfta fram den våldsproblematik som finns i vissa vårdnadstvister; där skulle det bli lättare att döma till ensam vårdnad och tillgången till båda föräldrarna var underordnad.

– Det blev lättare att få ensam vårdnad efter lagändringen. Relativt många ärenden slutar i dag i samförstånd hos familjerätten, men om önskan är att fler ärenden ska sluta på det viset så har familjerätten på sätt och vis misslyckats, säger Gunilla Cederström, utredare på Social­styrelsen.

Vad det beror på att familjerätten inte lyckas skapa överenskommelser när det gäller boende och umgänge kan ha många orsaker.

– Det kan vara så att vårdnadstvisten kanaliserar problem i familjen som i den ekonomiska krisens spår inte fångats upp med förebyggande insatser, säger Johanna Schiratzki.

Föräldrarna ska fatta beslut tillsammans

Gemensam vårdnad är en juridisk term som innebär att viktiga handlingar ska skrivas under av båda föräldrarna och att de fattar beslut om barnet tillsammans. Barnet kan bo lika mycket hos båda föräldrarna eller mer hos den ena. Vid ensam vårdnad fattas alla beslut av en förälder som barnet också bor hos. Den andra föräldern kan ha umgängesrätt.

2006 infördes en ändring i föräldrabalken kap 6 § 5 andra stycket:Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.