Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Vårdteam anlitas trots hård kritik

Allt fler föräldrar som dömts för misshandel av sina nyfödda barn frias helt. Nu hotas framtiden för den vårdgrupp som ligger bakom ett stort antal av intygen om skakvåld. Samtidigt fortsätter gruppens överläkare att skriva rättsintyg.

På måndagen beslutade kammaråklagare Maria Sterup att lägga ned åtalet mot en pappa som tidigare dömts till fem års fängelse för att ha skakat sin nyfödda dotter så att hon dog. Högsta domstolen har beviljat resning både för denne pappa och för Sven i artikeln som länkas till längst ned i texten.

Ingen av dem behöver alltså gå igenom nya rättegångar, eftersom åklagarna har lagt ned åtalen. På kort tid har föräldrar friats i tre liknande fall.

Det innebär att rättsväsendet inte längre litar på vissa läkares slutsatser om att barnen har misshandlats.

Omprövningarna får stor betydelse för det så kallade Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nyligen beslutade landstinget att teamet får ett år på sig att ”åtgärda de brister som framkommit”. Teamet har anlitats och anlitas fortfarande vid utredningar om barnmisshandel på flera håll i Sverige.

Teamet har fått hård kritik, inte minst från rättsläkare, för intyg som gäller så kallat skakvåld mot spädbarn. Överläkare Gabriel Otterman har anlitats flitigt vid brottsutredningar mot föräldrar över hela landet.

Intygen från honom och några andra läkare har spelat stor roll när föräldrar har anklagats för misshandel av nyfödda barn. Det har lett till långa fängelsestraff och att kontakten mellan barn och föräldrar har brutits.

Gabriel Ottermans slutsatser är starkt ifrågasatta, och just nu gör Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, en genomgång av diagnoserna.

Konflikten har lett till att rättsväsendet i Uppsala län inte längre anlitar Barnskyddsteamet för att skriva intyg. Vårdgruppens samarbete med Barnahus i Uppsala, som utreder våld och övergrepp mot barn, har också minskat. Rättsmedicinalverket i Uppsala har helt brutit samarbetet med teamet.

– Vi har tillgång till annan barnmedicinsk kompetens när vi behöver det. För att samarbeta krävs det en ömsesidig respekt för varandras kompetens, och det upplever vi inte att vi har fått, säger Tommie Olofsson, chef för rättsmedicin i Uppsala.

Han betonar att Rättsmedicinalverkets uppdrag är att vara objektivt i utredningarna.

– Vi ska beakta både barnperspektiv och rättssäkerhetsperspektiv. Om man på felaktiga grunder skiljer barn från föräldrarna så är det olyckligt också ur ett barnperspektiv, säger Tommie Olofsson.

Men i andra delar av landet fortsätter polis och åklagare att anlita Barnskyddsteamet för att få fram bevis om barnmisshandel.

– Förundersökningsledare från olika delar av landet vänder sig fortfarande till mig. Alla läkare är skyldiga att ställa upp, så när de ber mig att ställa upp så gör jag det, säger Gabriel Otterman som är över­läkare och chef för teamet.

Barnskyddsteamet i Uppsala har funnits på försök i tre år och tanken var att det skulle permanentas nästa år. Men motsättningarna har lett till att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i stället förlänger försöket med ett år.

Barnskyddsteamets arbete är visserligen mycket angeläget, anser styrelsen, men ”det finns brister som måste åtgärdas”. Barnskyddsteamet får därför ett år på sig att förbättra arbetet inom en rad områden. I beslutet nämns särskilt diskussionen om så kallat skakvåld. ”Det är av vikt att Barnskyddsteam följer utvecklingen inom området”, skriver Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Chefen för pediatriken på Akademiska sjukhuset, Christophe Pedroletti, säger till DN att motsättningarna måste lösas.

– Jag kommer att göra allt som står i min makt för att snabbt finna en lösning. Därför har jag begärt ett samtal med ledningen för Barna­hus, säger Christophe Pedroletti.

Uppsala län är för närvarande på väg att byta regim. Den 1 januari tar Vivianne Macdisi (S) över som ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen från Anna-Karin Klomp (KD). Beslutet om Barnskyddsteamets framtid har de varit överens om.

– Min ambition är att Barnskyddsteamet ska permanentas, men då måste samarbetet fungera, säger Vivianne Macdisi till DN.

Barnskyddsteamet vid Akademiska

Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala skapades på försök år 2011.

”Vi står till förfogande för samhällets och rättsväsendets behov av särskild barnmedicinsk kompetens när misstanke uppstår om att barn och ungdomar far illa”, heter det på hemsidan.

Tanken är att andra avdelningar på sjukhuset ska kontakta Barnskyddsteamet när det finns misstankar om misshandel och sexuella övergrepp.

År 2013 anlitades teamet i 141 ärenden. DN

Fakta.

Skaka inte ett nyfött barn. På den punkten är experterna överens.

Oenigheten gäller hur vissa skador, som frakturer och inre blödningar, hos spädbarn ska förklaras.

Några läkare har ansett att det måste röra sig om misshandel, exempelvis skakvåld. Andra läkare menar att det kan finnas andra förklaringar, som benskörhet eller skador från förlossningen.

Om två år ska Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ha gått igenom kunskapsläget. DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.