Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Världen samlas kring historiskt klimatavtal

Ett globalt klimatavtal är klart. Strax efter halv åtta på lördagskvällen slog Parismötets ordförande Laurent Fabius en liten grön klubba i bordet och förseglade en historisk uppgörelse. Trots brister pekas avtalet ut som en vändpunkt för världen i kampen för att hejda klimatförändringarna.

Applåder, kramar, skatt, jubel och tårar visade på starka känslor hos delegaterna efter två veckors hårda förhandlingar. Staden som för bara några veckor sedan blev offer för blodig terror har nu rest sig som en symbol för internationellt samarbete.

Förväntningarna har varit höga, ändå överträffar avtalet mångas förhoppningar. Framför allt är detta första gången som världen enas om ett avtal där alla länder är med och bidrar till att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Vi har en unik möjlighet i dag. Om vi misslyckas, hur ska vi återuppbygga det hopp och förtroende som har visats oss? Våra barn skulle inte förstå och inte förlåta.

Ordförande Laurent Fabius, tillika fransk utrikesminister, satte press på delegaterna när han presenterade sitt slutgiltiga avtalsförslag.

– Vi har en unik möjlighet i dag. Om vi misslyckas, hur ska vi återuppbygga det hopp och förtroende som har visats oss? Våra barn skulle inte förstå och inte förlåta, sade Laurent Fabius.

Han blev bönhörd. Sydafrikas miljöminister Edna Bomo Malewa var den första som fick ordet när avtalet var klubbat, som talesperson för de 134 utvecklingsländerna i G77. I Köpenhamn 2009 var G77 med och sköt förhandlingarna i sank. Nu var tongångarna helt andra.

– Texten vi har framför oss är inte perfekt men vi anser att den är en solid grund att bygga vidare på. Vi tror att detta kan bli en vändpunkt för en bättre och tryggare värld, sade Edna Bomo Molewa.

Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg var en av många som hyllade det franska ordförandeskapet för att man lyckats med det som misslyckades i Köpenhamn: att få alla att känna sig delaktiga.

– Jag vill gratulera det franska ordförandeskapet för ert excellenta arbete. Ni lyckades med att hålla balansen mellan att vara inkluderande och samtidigt effektiv, sade Carole Dieschbourg.

De små önationerna tillhör de som redan drabbas hårt av klimatförändringarna. Här i Paris har de i en koalition med bland annat EU och USA drivit på för att skärpa målet för den globala uppvärmningen.

– Att målet sätts till att den globala uppvärmningen ska stanna långt under 2 grader, och med ambitionen att sikta på 1,5 grader är en stor framgång, sade James Fletcher, miljöminister på Saint Lucia.

Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute, håller med.

– Man har visat att man är beredd att höja ambitionsnivån genom att tala om 1,5 grader och skapa en tydlig process för hur man ska arbeta framåt. Ambitionen skickar dessutom en kraftig signal till det civila samhället och företag, säger han.

Sveriges klimatminister Åsa Romson har agerat medlare i den omstridda frågan om skador och förluster. USA vägrade att ta på sig en skyldighet att betala skadestånd för de irreparabla skador som utsatta länder redan har råkat ut för. Ändå ser många det som ett viktigt framsteg att frågan trots allt fått ett eget avsnitt i avtalet.

– För första gången har vi ett avtal där alla bidrar och det är oerhört viktigt. Nu har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår, säger Åsa Romson.

Det är ändå fantastiskt och värt att fira, även om man gör det med en liten klump i magen.

Avtalet bygger på ländernas egna klimatplaner som i sig varken räcker för att nå 1,5- eller 2-gradersmålet. En regelbunden översyn och skärpning av ländernas egna klimatplaner har därför varit en viktig fråga. I avtalet står nu att en första översyn ska ske 2018 och att det sedan ska ske vart femte år, precis som bland annat EU och Sverige har velat.

Detta är en av avtalets stora styrkor, anser Björn-Ola Linnér, som forskar om klimatpolitik på Linköpings universitet. Svagheten är enligt honom att det inte uttrycks tydligare att fossila bränslen måste fasas ut. I stället talas om en balans mellan utsläpp och koldioxidlagring i skog eller på andra sätt. Trots det gör han tummen upp.

– Det är ändå fantastiskt och värt att fira, även om man gör det med en liten klump i magen, säger Björn-Ola Linnér.

Stefan Henningsson på Världsnaturfonden lyfter fram den tydliga kopplingen till vetenskapens rön som en av avtalstextens styrkor. Han pekar också på skrivningarna om att investeringar ska styras bort från klimatskadlig verksamhet. Marknadskrafterna måste börja verka på klimatets sida om en omställning ska komma till stånd.

– Det hör helt klart till den ljusa sidan, säger Stefan Henningsson.

På minussidan finns att konkreta mål för takten i utsläppsminskningarna har försvunnit ur avtalet. Något som internationella forskare har kritiserat för att det blir inkonsekvent att ha ambitiösa temperaturmål men ingen tydlig skrivning om vägen dit.

– Det långsiktiga målet stämmer inte överens med ambitionen att stanna uppvärmningen vid 2 grader, säger Stefan Henningsson på Världsnaturfonden, som ändå är positiv till helheten:

– Det är en vändpunkt, säger han.

Ett smolk i glädjebägaren var att Nicaragua i sista stund meddelade att man ställer sig utanför avtalet.

Foto: Peter Wallberg/TTSveriges miljöminister Åsa Romson. Foto: TT

Romson nöjd med avtalet

Paris Sverige och EU fick backa när det gällde konkreta mål för utsläppsminskningar. Klimatminister Åsa Romson (MP) är ändå nöjd med det klimatavtal som nu finns.

Sverige har arbetat i decennier för att ett globalt klimatavtal ska komma till stånd, sa Åsa Romson ett par timmar efter att avtalet officiellt blivit klart.

– Vi har lyckats med målsättningen. Jag är glad och stolt över att den här förhandlingskonferensen lyckades massera fram ett avtal utan att det blev alltför urvattnat, sa hon.

Hon betonade att det globala samarbetet är oerhört viktigt och att avtalet både knuffar länder att bli mer ambitiösa och ger hjälp och stöd till länder som inte har så stora resurser.

Frågan om konkreta mål för minskningen av utsläpp har varit viktig för Sverige men den finns inte med i avtalet.

– Vi lyckades skärpa avtalet när det gäller temperaturmålet och då gick det inte att också skärpa utsläppsmålen, säger Åsa Romson.

Att skrivningen om att fasa ut fossila bränslen inte finns med i slutversionen utan har ersatts av det vagare koldioxidneutralitet beror på de oljeproducerande länderna enligt Romson.

– Saudiarabien betraktar sig som offer och frågar: Vad tror ni händer med vår ekonomi om ni så snabbt ska minska på fossila bränslen, säger Åsa Romson.

Mötet där avtalet skulle klubbas blev fördröjt i nära två timmar. Det berodde bland annat på ett par tekniska fel med översättningar av ord och på att Nicaragua, som enda land, inte ville ställa sig bakom avtalet.

De krävde mer garantier för förlust och skada.

– När länder som det drabbade öriket Tuvalu är nöjda med skrivningen så tycker jag nog att Nicaragua också kan vara det, säger Åsa Romson.

Ordförande Laurent Fabius beslut att snabbt klubba avtalet var en medveten strategi för att slippa fler diskussioner under ceremonin.

Fakta. Vad händer nu?

• 195 länder ska godkänna avtalet, det ska ske av ländernas regeringar och parlament.

• För att avtalet ska bli giltigt krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen ratificerar avtalet.

• Avtalet börjar gälla år 2020, om tillräckligt många länder ratificerar det. Men om uppvärmningen ska hållas en bra bit under 2 grader måste länderna redan nu börja minska sina utsläpp.

• De flesta länderna, 186, har lämnat in nationella klimatplaner. Om alla följer planerna kommer uppvärmningen att uppgå till 2,7–3 grader.

• I avtalet sägs att år 2018 ska en översyn av planerna göras. År 2023 ska planerna revideras och skärpas, detta ska sedan ske vart femte år.

• FN:s klimatpanel IPCC fått i  uppdrag att år 2018 presentera ett scenario för hur ett mål på 1,5 grader ska uppnås.

Guide. Så fungerar avtalet

Här är fyra av de tyngsta frågorna i klimatförhandlingarna.

Utsläpp

Problemet: På vilken ambitionsnivå kan länderna mötas när det gäller mål för minskningen av utsläppen?

I avtalet: 1,5 grader nämns som en önskvärd gräns för uppvärmningen, även om 2 grader är huvudmålet. Det är en stor framgång för de mest sårbara länderna, som små önationer. Skarpa skrivningar om att fasa ut fossila bränslen har ersatts av mer svepande formuleringar, en framgång för oljeproducerande länder. Å andra sidan har EU fått gehör för att ländernas klimatplaner ska uppdateras i femårsperioder.

Pengar

Problemet: Ska bara de mest utvecklade länderna finansiera biståndet eller ska även andra bidra?

I avtalet: De utvecklade länderna pekas fortsatt ut som ansvariga för att bistå fattigare länder med klimatbistånd. Texten öppnar dock för fler länder att bidra frivilligt. EU hade velat ha formuleringar som drog in tillväxtekonomier som Kina mer i biståndsarbetet. Utvecklingsländerna önskade sig tydligare löften om mer pengar. Nu står den tidigare utfästelsen om 100 miljarder dollar per år kvar men från 2025 kan höjningar ske.

Skydd

Problemet: De länder som är mest sårbara för klimatförändringar är också de fattigaste. Vilken hjälp ska de kunna räkna med?

I avtalet: Avsnittet om anpassning till klimatförändringar vållade inte de största striderna. En stor seger för de mest sårbara länderna är att irreparabla skador och förluster i klimatförändringarnas spår nu har ett eget avsnitt i avtalet. Utvecklingsländerna hade velat ha skarpare skrivningar om ekonomisk kompensation men fick igenom att behovet av bistånd betonas.

Ansvar

Problemet: Hur ska ansvaret fördelas mellan rika och fattiga och mellan de som släppt ut mest historiskt och de som släpper ut mest nu?

I avtalet: FN:s klimatkonvention från 1992 drar en skarp gräns mellan rika länder som är skyldiga att vidta åtgärder och fattiga som inte är det. Sedan dess har världen förändrats. EU har lyckats få bort hänvisningarna till konventionens strikta uppdelning. De mest utvecklade länderna pekas ut som huvudansvariga men texten öppnar för att tillväxtekonomier som Kina och Brasilien ska bidra mer.

Mer om avtalet

• Det här måste världen göra
Stora utmaningar väntar världens länder när målen ska nås.

• Fyra klimatexperter om fem viktiga frågor
Att världens första globala klimatavtal har antagits är en stor framgång, enligt fyra experter. Att länderna har enats om 1,5-gradersmålet är överraskande och positivt. Däremot återstår mycket arbete för att målet ska kunna nås

• Barack Obama hyllar avtalet
Världens makthavare jublar över klimatavtalet. Under en presskonferens i Vita Huset sent på lördagskvällen svensk tid konstaterade USA:s president Barack Obama att klimatavtalet var en kraftfull överenskommelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.