Sverige

Vart tredje barrträd är utrotningshotat

Foto: Anders Wiklund/Scanpix

En tredjedel av världens barrträd löper risk att utrotas, visar en ny internationell kartläggning. Men även andra trädarter lever farligt. I Sverige är redan ask och alm oerhört ovanliga.

– Den övergripande bilden är alarmerande, säger Jane Smart som lett inventeringen vid Internationella naturvårdsunionen IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources).

Ungefär en tredjedel av jordens markyta, eller 4 miljarder hektar, består av skog. I IUCN:s studie har man kartlagt drygt 600 olika sorter av jordens barrträd, som granar och tallar. Syftet var att uppdatera dem på ”röda listan”, där ungefär 21.000 arter inom både flora och fauna har placerats de senaste åren.

Rapporten visar att 34 procent av barrträden riskerar att utrotas, en ökning från 30 procent i den senaste bedömningen som gjordes 1998.

Flera faktorer ligger bakom utvecklingen där sjukdomar och skogsavverkning pekas ut som de största hoten både i Sverige och globalt.

Men även klimatförändringen påverkar växtligheten negativt. I synnerhet barrträd som kan stå på samma växtplats i hundratals, och i vissa fall tusentals, år är känsliga för förändringar i temperatur och nederbörd.

Skogsavverkningen orsakas av ett väldigt hårt tryck dels på grund av ökad efterfrågan av jordbruksmark och dels på bioenergi. I tropiska områden ersätts regnskog med palmoljeträd som används till biobränsle, vilket även resulterar i att den biologiska mångfalden minskar.

– För klimatet är det inte alls bra eftersom det lösgör enorma mängder koldioxid i marken. Det är en slags skenbar omställningsiver, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitets centrum för miljö- och klimatforskning.

Ökade priser gör också att skogproduktion i väst flyttas till länder med billigare priser, där man idag har skog som huggs ned. 

– Det samlade trycket på mat och virkesproduktion gör att man utnyttjar allt mer av skogen vilket gör att det finns allt mindre av den kvar. Det är samma sak i Sverige där det finns oerhört lite orörd skog kvar. Vi bedriver ett plantageskogsbruk som är intensivt, säger Henrik Smith.

När det gäller sjukdomar är det skadegörare som svampar och insekter som leder till en utslagning av träden. I Sverige har det gjort att ask och alm är utrotningshotade. Arterna kommer troligen överleva i små bestånd, men det tar tid innan de är tillbaka på normala nivåer eftersom livscykeln är 150 år. Båda sorterna kommer vara oerhört ovanliga i naturen för nästa generation, enligt Henrik Smith.

Globalt får den storskaliga skogsskövlingen konsekvenser i form av förändrade vattenflöden med fler översvämningar och naturkatastrofer som följd. Om Amasonskogens yta skulle minska ännu mer skulle till exempel hela det regionala klimatet i Sydamerika påverkas och få koldioxidhalterna att stiga ytterligare.

Samtidigt varnar man för att de negativa klimateffekterna är svåra att förutspå.

För att vända trenden efterlyser forskarna globala överenskommelser för ett bättre skydd av träden och för att nyttja skogen på ett hållbart sätt. Skogar och grönområden har inte bara ett värde för produktion av virke och den biologiska mångfalden. De är även viktiga för friluftsliv, jakt, rekreation och vårt välbefinnande. I synnerhet i storstadsområden.

– Politikerna måste fundera över hur man kan ta tillvara dessa olika krafter. Det är inte försent än, men utsikterna är dystra när man ser hur svårt det är att komma vidare i de här frågorna, säger Henrik Smith.

Utrotningshotade arter

Totalt 799 djur och växter har dött ut under de senaste 500 åren, enligt IUCN.

 

Barrträd är världens största och längst levande arter på vår planet, vissa kan bli tusentals år gamla, exempelvis Bristleconetallen i Kalifornien kan leva i 5000 år och i Sverige är granen på Fulufjället äldst med 9.500 år.

 

I det norra barrskogsbältet där Sverige återfinns, sker avskogning bara i lokalt, oftast i form av kalhyggen. Även om inte den totala skogsarealen minskar leder metoderna som används till en utarmning av den biologiska mångfalden.

 

I artdatabanken finns alla svenska djur och växter som är rödlistade, och cirka 2 000 arter är listade som utrotningshotade.

 

Naturvårdsverket har ett särskilt åtgärdsprogram för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Det är ofta flera hundra år gamla träd som är hem för många hotade arter av lavar och insekter.