Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Vattnet kring Skåne fullt av skräppartiklar

Foto: Jonas Gustafsson

Nära 8 000 partiklar av mikroskräp per liter vatten hittades utanför Malmö vid mätningar längs Skånes kust.

– Mikroskräp är en tickande miljöbomb, för att använda en klyscha, säger marinbiolog Jonas Gustafsson.

För första gången har en större undersökning av mikroskräp genomförts i Skånes kustvatten. Under hösten har prover tagits på sexton platser, från Helsingborg i nordvästra Skåne till Bromölla i nordost.

I området kring Malmö hittades de allra högsta koncentrationerna av mikroskräp. När det gäller de minsta partiklarna var de nästan 8 000 per liter vid Segeåns mynning. Näst mest, cirka 2 800 partiklar per liter, uppmättes i Landskrona medan 2 500 per liter hittades i Trelleborgs hamn. De övriga stationerna låg på mellan 260 och 2 100 mikroskräp per liter.

– Det vanligaste mikroskräpet är vad vi kallar förbränningspartiklar. De är små och svarta, och har kommit från till exempel avgaser eller förbränning i industrier eller motorer och har sköljts ut från gatan vid regn, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på fiske- och vattenvårdsenheten på länsstyrelsen i Skåne.

Som mikroskräp räknas partiklar som är under fem millimeter. Men även när skräpet är så litet skiljer sig storlekarna åt. För att fånga även de minsta partiklarna användes två olika metoder i undersökningen. Dels en med ett filter på 0,3 millimeter som släpats efter en båt, dels en behållare som sänkts ned i vattnet där ett filter på 0,01 millimeter har använts.

– Det som är intressant ur Skånes perspektiv är att Öresund generellt har högre värden än syd- och östkusten. En gissning är att det är en effekt av att det i Öresundsområdet finns fler människor, fler verksamheter och högre trafiktäthet på land och hav, säger Jonas Gustafsson.

När det gäller partiklar som tros komma från båtfärg ligger en mätpunkt i Ystad skyhögt över de andra med 737 partiklar per liter vatten, på de andra mätplatserna ligger antalet mellan cirka 5 och 122.

Mikroskräpet är inte synligt för blotta ögat men finns i samma miljöer som det synliga skräpet i havet. Forskningen på området är ny och det finns få studier att jämföra med. De skånska resultaten ligger på ungefär samma nivå som mätningar gjorda i Bohuslän och internationellt.

– Det är oerhört svårt att säga vad dessa halter av skräp innebär. Men att skräpet är negativt för miljön, det behöver man inte diskutera. Då är det mycket mer intressant att försöka avgöra hur farligt skräpet är, och att vara proaktiv och fråga vilka förändringar vi kan göra redan i dag, förklarar Jonas Gustafsson.

Mikroskräp kan bestå av partiklar som bildats vid nedbrytningen av större föremål men det kommer också från slitage av bildäck, vägar, kläder och fiskeredskap. Men det kan också vara mikroskopiskt från början, som till exempel de små plastkulor som används i olika typer av kosmetika. Nyligen föreslog Kemikalieinspektionen regeringen att mikroplast borde förbjudas i kosmetika.

– Jag tycker det är superbra, det finns ingen anledning att man ska ha partiklar som är svårnedbrytbara i de här produkterna, det är helt meningslöst. I jämförelse är det en ganska liten källa till mikroskräp, men det är kanske den allra mest onödiga miljöpåverkan vi har, säger Jonas Gustafsson.

Han hoppas att det ska bli möjligt att göra uppföljande undersökningar. Nu finns en första bild av skräpet i skånska vatten, basvärden som kan ligga till grund för att följa utvecklingen.

– Vi har släppt ut det här under lång tid. Det lömska är att mikroskräpet inte påverkar de stora djuren direkt. Det är en process där partiklar långsamt smyger in i näringskedjan genom plankton och filtrerande musslor. Sedan flyttar de uppåt, antingen själva eller via de gifter som fäster vid partikeln. För att använda en klyscha så är det en tickande miljöbomb, säger Jonas Gustafsson.

Foto:

Fakta. Jonas Gustafssons tips för mindre mikroskräp
  • Bli medveten. Hur påverkar din konsumtion och ditt beteende miljön?
  • Tänk på självklarheterna. Tag hand om ditt skräp, din fimp, din fiskelina.
  • Behöver jag nytt? Återanvänd eller laga. Återvinn.
  • Minska användningen av engångsprylar: Påsar, flaskor, diverse plast.
  • Undvik att använda hygienprodukter och skönhetsartiklar med mikroplaster.
  • Undvik kläder av plastmaterial och lufta dina kläder i stället för att tvätta ofta.
  • Finns det miljövänligare produkter med motsvarande funktioner?
  • Våga vara jobbig. Använd konsumentmakt, ifrågasätt och prata om skräp.
  • Våga vara duktig. Hitta en lösning. Plocka upp och hashtagga #ettskräpomdagen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.